Vi hånar Northug och nobbar norska filmer
Många svenskar tycks vara skadeglada över Petter Northugs OS-fiasko.
Film-Norge hånar vi alltid, på sitt sätt, genom att helt enkelt bara ignorera deras filmer.
Vi borde vara glada för att Petter Northug med sin begåvning och sin kaxighet mot svenskar, i åratal har hjälpt till att lyfta intresset för längdskidåkningen. Fast det känns snarare som att många svenskar inte kan ta en norrman med Zlatan-attityd och nu i stället gläds över hans misslyckanden i Sotji.
På svenska biografer får norsk film sällan ens chansen, utom vid filmfestivalerna i (främst) Göteborg och Stockholm.
I Göteborg visades fina dramat ”Jeg er din”. Var Norges Oscars-bidrag. Har Ola Rapace i huvudrollen. Kommer inte på bio i Sverige.
Och medan norrmännen i åratal har slukat svensk populärkultur – musik, film, litteratur, tv – tycks vi svenskar inte bry oss, om det inte är Fredrik Skavlan eller en deckarförfattare. Fast inte ens Jo Nesbøs namn räckte för att göra ”Headhunter” till en framgång. Sevärda ”Max Manus” och ”Kon-Tiki”, som fick norrmännen att gå man ur huse till biograferna, tokfloppade här.
Inte ens Stellan Skarsgård fick folk att se ”En ganska snäll man” eller ”Flykten från Bastöy”, två av skådespelarens bästa rollprestationer under senare år. Är också högst tveksamt om senaste Hans Petter Moland-filmen med Skarsgård, den på Berlin-festivalen hyllade ”Kraftidioten”, får biopremiär här.
Men ”Svenskjävel” kommer i alla fall hit senare i år.
Aftonbladet-kolumnisten Ronnie Sandahls svensk-norska långfilmsdebut är en dramakomedi om hur unga svenskar tar skitjobb i Oslo och blivit norrmännens hunsade invandrare. Såg på ett work-in-progress i Göteborg en underbar scen som verkligen drog den konflikten till sin komiska spets.
Anar att skratten lär fastna i halsen på båda sidor gränsen. Eller … vi arroganta svenskar väljer kanske, som vanligt, att inte bry oss …