Monica Dominique: Därför nobbade jag ”Sällskapsresan”
Nu fyller musikveteranen 80: ”Älskar att öppna paket”
Uppdaterad 2021-05-07 | Publicerad 2020-07-20
Hon tackade nej till den ikoniska rollen som Siv Åman i ”Sällskapsresan” som sedan gick till Kim Anderzon.
Nu berättar Monica Dominique – som fyller 80 år – om det stora beslutet.
– Jag har tänkt mycket på det där under åren.
Monica Dominique är någon som kan titulera sig mångsidig. Hon är utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm och har en gedigen karriär som sträcker sig långt tillbaka.
Hon var med i musikgruppen Solar Plexus på 60-talet med bland andra Tommy Körberg. I slutet av samma årtionde var hon även med i sånggruppen Gals & Pals.
Vid sidan om musiken så har hon varit programledare i tv för utskällda underhållningsprogrammet ”Zick-Zack” och fast medarbetare i ”Gäster med gester”.
Utöver det har hon varit med i mängder av revyer, bland annat i Hasse och Tages ”Spader madame”.
På måndagen fyllde denna legendar 80 år. Det storslagna firandet får dock stå tillbaka lite som för så många andra.
– Eftersom det är som det är i världen så blir det bara en liten fest här hemma på ön med familjen och med ett par som bor här ute som vi umgås mycket med. Vi kommer att duka väldigt glest i trädgården. Vi hoppas det ska funka bra, säger Monica Dominique på telefon.
Vad önskar du dig?
– En ficklampa, sedan sådant jag inte kunnat använda på ett tag som läppglans, parfym, lite flärdsaker. Annars så har jag allting, men jag älskar att öppna paket och det ska helst inte vara dyra saker utan det är bara kul att få paket.
Hur har våren varit med tanke på corona?
– Vi tillhör 70-plussarna, men vi har en jättegullig granne i Huddinge, Desirée, som handlar och det gör också Jocke, vår mellanson. Han bor närmast så de kommer med förnödenheter. Själva går vi inte i affärer.
Hur är det med hälsan?
– Jag mår bra. Men det här påverkar en psykiskt, man umgås inte med sin omgivning som man har gjort och man har hela tiden den här tunga huvan på sig.
Du och din make Carl-Axel har varandra i de här tiderna, det måste underlätta?
– Verkligen! Vi är jättelyckliga för det. Det är många som sitter helt ensamma.
Ni träffades när du var 16 år och Carl-Axel 17. Ni gifte er 1961, det blir imponerande 60 år nästa år?
– Ja... Men usch, skriv inte det! Det låter så hemskt!
Det är väl underbart?
– Tycker ni det? När jag fyllde 40 så tänkte jag att man inte kunde göra vissa saker längre som att föda barn och man kände sig gammal, sedan var det lika härligt tills man fyllde 50, då tänkte jag att nu är det slut. Men det fortsätter och jag kan säga att nu ska jag fylla 80 och man är inte lika rask och springer inte lika obehindrat. Annars är man lika uppskattande när det kommer till musik, mat och kärlek, allt som gör livet värt att leva. Det är märkligt men så är det.
Hur får man ett äktenskap att hålla så länge?
– Uppriktighet är en av ingredienserna och hela tiden överraska varandra. Även om man äter en vardagsmiddag så kan man göra lite extra, en liten blomma på bordet. Kanske sätta på sig något snyggt och inte sjava runt i samma träningsoverall som man har på dagen. Att helt enkelt göra sig till för varandra och anstränga sig som man gjorde när man var nyförälskad.
Det du säger är att man inte ska ta någon för given?
– Så är det absolut! Här ska det inte komma någon annan och glänsa utan så ska man tänka. Man måste hålla kärleksglöden levande så den inte falnar.
Vi har förstått att du var erbjuden stora rollen som Siv Åman i ”Sällskapsresan”, den som gick till Kim Anderzon. Du tackade nej – hur känns det idag när du vet vilken framgång den blev?
– Jag tackade nej på grund av familjen och barnen. Vi hade precis fått Johannes, han låg i magen när jag gjorde ”Repmånad”. Sedan hade vi en pojke på 12 och en på 14 och det här innebar en filmperiod på tre månader i Spanien. Det var otroligt smickrande att jag blev erbjuden det, men att flytta de här halvvuxna pojkarna och det lilla pyret, det kändes inte rätt.
Du har aldrig ångrat det beslutet?
– Jag har tänkt mycket på det där under åren och det är klart att jag har funderat på hur härligt det hade varit. Men ibland måste man ändå gå sin egen väg.
Du har också gjort den odödliga "Rapport”-vinjetten – hur gick det till?
– Man får ett uppdrag, de ville ha en melodisk slinga och då gäller det att hitta en som påkallar folks uppmärksamhet. Den kom till mig via en koltrast, de sjunger på det melodiösa sättet och det inspirerade mig.
Googlar man dig så är det ett skandalfritt liv som uppdagas – du har inte ens kört för fort?
– Haha! Jag har inte blivit upptäckt i alla fall.
Du fyller som sagt 80 – inga planer på att slå av på takten?
– Så länge man kan gå för egen maskin och har ett huvud som funkar någorlunda och fingrarna hänger med så har jag inte det. Jag är så otroligt lyckligt lottad som funkar på alla sätt och vis.
Har du levt ett hälsosamt liv?
– Ja, det jag kallar hälsosamt i alla fall. Jag tror det är viktigt att unna sig lite lyx och flärd. Det behöver inte vara en handväska för 30 000 utan det kan vara en kopp blåbär med mjölk eller ett gott glas vin till maten. Jag röker inte heller längre och det är jag väldigt glad för.