Hjälp, jag är kär i min polare
Olle Kvarnsmyr ÄR Dr kärlek och svarar på läsarnas frågor om allt som rör relationer
Uppdaterad 2017-02-20 | Publicerad 2016-12-28
Jag har nog förnekat känslorna för mig själv rätt länge och sen försökt komma över vad jag känner
Jag har ett rätt krångligt problem. Jag har råkat bli kär i en polare till mig. Vi är inte så goda vänner att jag kan säga rakt ut vad jag känner utan att riskera konstig stämning.
Saken är vår vänskap är viktig för mig och jag vill inte riskera den. Jag trivs på alla sätt i hans sällskap. Jag har nog förnekat känslorna för mig själv rätt länge och sen försökt komma över vad jag känner. Eftersom jag inte vill skrämma bort honom undviker jag allt beteende som kan tolkas som att jag är intresserad. Sen vet jag faktiskt inte om det märks eller ej.
Jag har ingen aning om vad han känner för mig. Jag har rätt dåligt självförtroende så jag skulle antagligen inte förstå om det fanns något där om han inte sa det rakt ut. Jag är inte proffs på att läsa signaler. Vad i hela fridens namn ska jag ta mig till?
Gör något - annars blir du GALEN
Det finns bara en sak att göra: Att ragga upp din vän omedelbart. Även om han är av stor betydelse som vän kommer det i framtiden att äta upp dig om du inte gör något. Tänk dig själv när du börjar lura puddingar i vassen runt honom. Du kommer att bli galen om någon annan kvinna lägger rabarber på din vän. Då är det lika bra att redan nu ta chansen och ragga upp honom. Kör så det ryker säger jag. Bra kärlekar växer inte på träd.
Missa inga visdomar - följ Dr Kärlek på Facebook för senaste råden
Önskar du själv assistans av Dr Kärlek - mejla doktorn bums på olle.kvarnsmyr@aftonbladet.se.