Årets retroalbum kan vara en roman
Lyssna på Markus Larssons Spotify-lista med låtar från George Pelecanos roman ”What it was”
Om ett par månader, när det lackar mot jul, måste följande fråga diskuteras:
Vilket är årets retroalbum?
Det kan mycket väl vara en roman.
Att läsa amerikanen George Pelecanos är som att lyssna på en spellista.
Ingen modern kriminalförfattare ger lika stort utrymme åt sina musikreferenser.
Många kritiker har, framför allt i Sverige, sett det som något negativt och menar att artistnamnen och titlarna står i vägen för berättelsen. I en recension av boken ”Nattlig skörd” i Svenska Dagbladet beskrevs exempelvis ”rabblandet” som ”en smula tröttande”.
Men jag är knappast ensam om att tycka att just musiken och miljökänslan är den stora behållningen med George Pelecanos.
Poängen är att musik är en viktig del av en människas liv och identitet. Och det är även ett utmärkt verktyg för att beskriva en tidsepok, en stämning och en karaktär. Framför allt i dag när man kan leta upp och lyssna på referenserna på ett ögonblick.
I sin tjugonde och senaste roman ”What it was” går Pelecanos längre än någonsin. Historien om gangstern Robert ”Red fury” Jones utspelar under Watergate-sommaren i Washington D.C. 1972 och romanen verkar, sympatiskt nog, mest vara en ursäkt för Pelecanos att skriva om sin uppväxts soulvinyler.
Han har bytt ut ”prolog” och ”epilog” mot ”intro” och ”outro”. Och redan i första kapitlet, som naturligtvis utspelar sig i en bar med jukebox, spelas Bettye LaVettes version av ”Your turn to cry” i bakgrunden.
Därefter följer The Dramatics grandiosa snyftare ”In the rain” som får Derek Strange, en återkommande privatdetektiv i Pelecanos fiktiva Washington, att minnas sommaren då mördaren och gangstern Robert Jones exploderade och fyllde kroppar med bly.
Genom romanen dunkar funk och r’n’b och blaxploitationsoul på och under och mellan raderna.
Det går inte att låta bli att lyssna. Under läsningen måste jag hela tiden rusa upp och antingen plocka eller klicka fram låtarna och artisterna som tonsätter berättelsen:
Funkadelic, Al Greens album ”Al Green gets next to you”, ”People make the world go round” med The Stylistics, Sly Stones ”Family affair” och ”Little child runnin’ wild” med Curtis Mayfield, alltid den oförglömlige Curtis Mayfield.
”What it was” blir snabbt något mer än en spännande thriller.
Det är en folkbildning av soul.
(obs! Kool And The Gangs "Soul vibrations" och "Just a little overcome" med Ollie & The Nightingales finns tyvärr inte på Spotify ännu)