Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Hon glömmer aldrig sitt Destiny’s Child

Tara Moshizi listar artistens fem bästa låtar

Beyoncé, Michelle Williams och Kelly Rowland hade en lång och framgångsrik karriär med ”Destiny’s child”. Här på en bild från 2004.

När Beyoncé blir hyllad i ­spalterna handlar det oftast om ­hennes snygga stämma, starka låtar och oefterhärm­liga scennärvaro. Och inte att förringa: hennes skönhet.

Det finns dock en viktig aspekt som ofta glöms bort när vi snackar om fenomenet Beyoncé Knowles: hennes vurm för kollektivet.

Tara Moshizi.

Det som impar mig mest med den 31-åriga stjärnan är hur hon, i den enormt uppförstorade jag-fixeringen som en solokarriär innebär, aldrig glömmer bort var hennes stjärna först tändes. Destiny’s Child må ha splittrats i mitten av 2000-talet och deras långa historia innehåller en rad ­konflikter, men trots det tar Beyoncé alla tillfällen i akt att credda sina gamla home girls. Inte nog med det, hon delar också platsen i rampljuset med dem.
 

När Knowles fick den stora äran att agera mellanakt under Super Bowl tidigare i år, tog hon inte ­bara sällskap av sitt ­stadiga band The Suga Mamas. Hon kallade även upp forna Destiny’s-kollegerna Michelle Williams och Kelly Rowland på scen för en tillfällig återförening. Resultatet: ­Succé.

Även i intervjuer återkommer sångerskan ofta till hur betydelsefull ­tiden med Destiny’s Child var. Detta skedde nyligen i magasinet GQ, där hon bland annat pratar om det stora ansvaret som det innebar att jobba i en grupp, och hur detta triggade henne att utvecklas som artist och låtskapare.

”Självklarheter”, kanske någon mumlar buttert. Faktum är dock att Beyoncés inställning är sällsynt. Artister som dumpat sina band för att satsa på solokarriärer brukar annars göra allt för att sudda bort sin ­bakgrund. Det är förstås ett led i marknadsföringen. Glöm allt gammalt! Jag är ny och spännande! Som en läsksort som byter etikett. Frågan är vem de försöker lura?
 

Kanske sitter Justin Timberlake inne på svaret. Efter att han gjort sin solodebut förbjöds nämligen vi journalister att ställa frågor till honom som rörde hans gamla band N Sync. Vi skulle helst låtsas som att pojkbandet aldrig existerat, trots att Timberlake förmodligen inte blivit den stjärna han är i dag om det inte vore för att han bland annat studsat runt i blekta lockar till tonerna av ”Bye bye bye”.

Ikväll spelar Beyoncé i Globen. Jag vågar ­sätta en månadshyra på att hon kommer spela minst en Destiny’s-låt. Till skillnad från Justin har hon nämligen insett en ­viktig sak: Det finns ett värde i att vårda sin ­historia. Och ”Vi” är alltid starkare än ”Jag”.

Följ ämnen i artikeln