Rudbergs oro i ”Så mycket bättre”: Är läskigt

Surrealistiskt, intimt och jobbigt med reality, säger deltagarna om inspelningen av ”Så mycket bättre” som pågår på Gotland.

– Jag fick en klump i magen, säger Omar Rudberg om upplevelsen.

På pensionat Grå Gåsen på Gotland är inspelningen av ”Så mycket bättre”, som ska sändas i höst, i full gång. Det är intensivt, vittnar deltagarna som redan är trötta – omskakade av alla personliga berättelser och den egna prestationsångesten.

För Omar Rudberg, artist och skådespelare, är det första gången som han träder fram i tv som sig själv, vilket drabbade honom i början.

– Jag fick en klump i magen och tänkte hur ska jag bete mig, hur ska jag vara när jag inte har ett manus att följa? Det är läskigt med kameror när det är reality.

Men nu känner han ett större lugn. Han strövar bekvämt runt på Grå Gåsen och tar selfies.

– Folk får lära känna mig lite grann, det är läskigt men dags, säger han.

Han är nöjd med sina fyra låttolkningar.

– Det känns jättebra, jag är skitstolt över låtarna, säger han.

Bedövar nervositeten

Pär Wiksten, frontfigur i bandet Wannadies, kämpar med sin ångest över att stå på scen utan sitt band. Nervositeten minskade inte när han en månad tidigare stötte på en av deltagarna – Marit Bergman – och hon utbrast: ”så du ska göra solodebut i 'Så mycket bättre'”. Han kände kallsvetten komma, berättar han.

– Jag är ingen soloartist! Det här blir första gången i mitt liv och jag vet inte varför jag tackade ja. Det här ligger lite väl långt utanför min komfortzon, jämrar han sig med en öl i handen.

För att klara av sina framträdanden har han en metod.

– I går gick jag och lade mig fyra på natten. Det var inte bra men min taktik är att vara så mosig som möjligt så att jag inte fattar vad jag håller på med. Så att jag inte vaknar till och får panik.

Hittills har han ”lyckats” göra två låtar, som enligt honom gick hyfsat. Nu vill han bara bli av med de två andra.

För socialt

Mapei rör sig långsamt i fodrad fiskehatt och pälsträskor över pensionatets stora gräsmatta, smått slutkörd av den sociala intensiteten.

– Alltså det är jättesurrealistiskt, säger hon och sjunker ner i en hammock.

– - Att umgås med folk man inte känner så bra, samtidigt som man är nervös för sina tolkningar och har intima middagar med tunga berättelser. Det finns folk här som har en tung historia.

Hon berättar själv att hon har haft ett tufft liv, som hon inte har velat dela med sig av tidigare.

– Men det var fint att göra det här.

Mapei slog igenom som artist 2007 och har både vunnit Grammis och blivit internationellt känd. Trots det är hon okänd i bredare kretsar. Det ville hon ändra på genom sin medverkan i programmet.

– Jag vill bli introducerad till svenska folket. Det är inte många som vet vem som är bakom min musik eller ens hur jag ser ut. Det är nervöst, men fint att få komma ut.

”Så intimt”

Sina låttolkningar tycker hon har rätt känsla.

– Det känns som en ny sida av mig. De flesta är på svenska, det är ett nytt sätt att uttrycka mig, en ny fas i mitt musicerande.

Countrypopartisten Ellen Krauss, 22, yngst av alla, tvekade inte -- trots att hon inte har kommit ut med så mycket musik -- över att medverka i realityshowen.

– Man behöver lite sånt här om man ska leva på musiken och det vill jag ju.

Däremot var hon inte förberedd på de personliga samtalen som pågår framför kameran. Hon känner sig manglad av alla intryck.

– Det är jobbigt att det är reality. Men det jobbigaste är att det är så känsligt. Det är personer som har såna berättelser och som sedan går upp och sjunger. Det blir så intimt.