I tv fick Adam Alsing allt för sällan utlopp för sin stora begåvning
Adam Alsing var en välkänd och omtyckt radio- och tv-profil i 30 år.
Detta trots att han åtminstone i tv-rutan alldeles för sällan fick fullt utlopp för sin begåvning.
När Adam Alsing började i tv-branschen var han smart nog att söka sig till nystartade TV 4, där det fanns stora möjligheter för de som var unga, fräcka och försigkomna.
Säkert fanns det en och annan som mumlade att han fick chansen för att han hette Alsing i efternamn. Pappa Rolf Alsing var ju känd journalist, som chefredaktör för Aftonbladet.
Kanske var det en genväg in i branschen. Spelar roll. Man blir inte kvar där på grund av ett efternamn. Det dröjde inte så förfärligt många år förrän man snarare pratade om Rolf Alsing som Adams pappa.
Topplisteprogrammet ”Twist & shout” (1990), som han ledde ihop med Sanna Ekman, går knappast till tv-historien. Inte dejtingprogrammen ”Tur i kärlek” (1991) eller ”Casanova” (1992) heller. Eller… det första av dem blev även en plantskola för Alsings partner i rutan, Agneta Sjödin. Och senare tog Renée Nyberg över programledarrollen.
Ledde fyra fotbollsgalor
Adam jobbade på. Hela tiden. Precis som J-O Waldner aldrig hade blivit världens bästa bordtennisspelare om han inte stått och gnuggat sina forehands- och backhandsslag timme ut och timme in, hade aldrig Adam Alsing fått sin rutin och självsäkerhet i konsten att handskas med vanliga människor, ofta helstirriga när de får sin enda chans i radion eller tv-rutan, om han inte hade skaffat rutin och säkerhet genom att göra tv-program, vecka ut och vecka in.
Det betalade sig.
På 2000-talet ledde Adam Alsing Fotbollsgalan fyra gånger i rad. Tre gånger ihop med Jessica Almenäs, en gång med Gry Forssell.
Det kan vara det svåraste uppdrag som finns. Programmen blir alltid sågade av tv-kritikerna, hur de än är. Och fotbollsspelare är förmodligen de enda människor som oftast blir ännu mer nervösa, och Ingemar Stenmark-tystlåtna, än så kallade ”vanlisar”. Att skämta med dem… där kan man snacka om skämt som faller platt till marken. Men Alsing fixade biffen. Annars hade han naturligtvis inte fått uppdragen gång på gång.
Tog över efter Härenstam
Hans kanske tuffaste uppdrag hade då ändå något år tidigare varit att ta över ”Jeopardy!”.
Frågeleken i TV 4 hade i 14 år letts av Magnus Härenstam (1941-2015). Han som i egenskap av folkkär komiker var en av landets mest älskade underhållare.
När TV 4 helt rått gick ut och förklarade att reklamen i pauserna riktade sig till andra målgrupper än de som hade vuxit upp med och älskade Härenstam, ointressanta gamlingar, alltså, slutade alltihop med att Härenstam fick sparken och programmet skulle föryngras.
Nya programledaren Adam Alsing fick naturligtvis ta all skiten. Alla letade fel hos honom. Men han jobbade, som det proffs han var, på. Gjorde inget fel. Annat än att han, förstås, aldrig kunde bli Magnus Härenstam.
Faktum är att ”Jeopardy!” under en period ökade tittarsiffrorna. Men sedan tröttnade TV 4 och lade ned programmet en säsong senare.
Det var hans storhetsperiod
Jag tycker Adam Alsing hade sin bästa tv-period som programledare för ”Adam” 1993-1997 och, till viss del, i uppföljaren ”#Adam Live” 2011-2012.
Det förstnämnda var en ren plankning av USA-shower med David Letterman och Jay Leno. Man hade ett husband, med Gyllene Tider-trummisen Micke ”Syd” Andersson som den stora profilen som ständigt käftade med programledaren.
Ett program som alltid var oförutsägbart på ett roligt sätt, mycket på grund av Adam Alsings förmåga att ställa oväntade frågor till gästerna och att ta eventuella galenskaper på uppstuds.
Jag tyckte då, och skrev det också har jag för mig i någon recension, att Adam Alsing är en av få som hade förmågan att kunna leda en svensk pratshow fem kvällar i veckan.
Uppföljaren var chanslös
När showen återuppstod 2011-2012 försökte man just det, med Carin da Silva och Daniel Breitholtz som bisittare. Men då visades programmet på en hopplös sändningstid och knappt någon tittade.
Adam Alsing hoppade mellan reklamkanalerna. På Kanal 5 ledde han i flera år ”Big brother”. Ett skitprogram då, ett skitprogram i dag, men ändå lite mindre skitprogram då med ett proffs som programledare.
Jag kan ju inte, om jag ska vara ärlig, heller påstå annat än att ”Sveriges värsta bilförare” (2009-2014), i först TV 4, sedan Kanal 5, är bland det dummaste som visats i svensk tv.
Började på Radio Värmland
Det hade varit kul att prata med Adam om det, vad han egentligen tyckte, men de åren när jag regelbundet utsåg det till just svensk tv:s sämsta program, brukade han mest bara glo surt på mig om vi stötte på varandra. Ändå en begriplig reaktion, från hans sida sett.
Och jag undrar om han inte de åren lade mest energi på radioprogrammen.
Han hade en gång, innan tv-karriären, börjat där på Radio Värmland och under hela 2000-talet var han en av den svenska reklamradions bästa och mest populära programledare. Om han bytte från en kanal till en annan, var det en stor nöjesnyhet.
Där kom han till sin rätt, till hundra procent, som mästaren av den lättsamma underhållningen.
Jag tycker det var synd att han allt för sällan fick utlopp för den begåvningen i riktigt bra tv-program.