Pernilla Wahlgrens hundar dödar showen
Markus Larsson ser ”Allsång på Skansen”
Ge mig arsenik.
Det går inte att vara cool i Sverige.
Inte så länge artisterna måste uppträda på ”Allsång på Skansen” i alla fall.
Det finns inte så många andra alternativ.
För att vara ett framgångsrikt popland har Sverige väldigt få seriösa och stora musikprogram där nya och gamla artister kan visa upp sig.
I stället måste flera av dem nån gång passera och ingå i kretsloppet ”Så mycket bättre”, ”Idol”, Melodifestivalen, ”Masked singer”, ”Allsång på Skansen” och i vissa fall till och med allsångens lilla kusin från landet, ”Lotta på Liseberg”.
Längre än så har vi inte kommit.
Allt är väl Håkan Hellströms fel. Det var här som han gick från att vara en indieartist som sålde ut hockeyarenor till att bli Sveriges populäraste göteborgare.
Det gav säkert ett frikort åt andra artister som vanligtvis inte hade närmat sig ”Allsång på Skansen” utan att ta på sig en klase vitlökar och ett krucifix.
Inget fel med det, men låt mig säga så här:
Det är en sak att se Zara Larsson uppträda på festivalen Lollapalooza. Och det är nåt helt annat när hon springer runt i publiken och försöker att få Benjamin Ingrosso att sjunga allsång till Sareks ”Genom eld och vatten”.
Det ena är storartat, det andra skaver hål på tre skämskuddar. Sarek? Av alla låtar som finns därute?
Jag frågar igen: Sarek?
Visst är Pernilla Wahlgren en perfekt programledare här. Och visst har Sven-Ingvars utvecklats till ett utmärkt folkrockband under ledning av Oscar Magnusson. För några år sedan var det även svårt att tänka sig att Jakob Hellman en dag skulle stå och sjunga ”Du käre lilla snickerboa” på Skansen.
Det senare har nåt, hopp fallera, men det är lite oklart vad.
Sedan drar Kim Sulocki och Ola Forssmed in med hundöron och hundnosar och gestaltar Pernilla Wahlgrens hundar. Sketchen slutar naturligtvis med att alla inblandande sträcker tassarna i vädret i Hasse Anderssons ”Änglahund”.
Någon har helt uppenbart druckit för många drinkar med banan, melon, kiwi och citron.
Det är dummare än dumt. Vad sägs om att det påhittet får en enkel biljett till veterinären?
Och apropå Hooja.
Om de inte fanns hade vi varit tvungna att uppfinna dem. De har blivit ett universalverktyg som passar in överallt.
Duon från Gällivare börjar med att sjunga Thore Skogman. De slutar med att riva scenen med ”Banan, melon, kiwi & citron” tillsammans med en älg på hjul.
Slutsatsen måste bli att Hooja ska tävla i Melodifestivalen. Europa längtar efter att få höra svensk skogsdisco med skotermasker. Det vore nåt annat än Loreen, det.
Ingen bryr sig ändå vad Sverige skickar till ESC nästa år.
Fotnot: I en tidig version av krönikan stod det att Måns Nathanaelson och Ola Forssmed var vovvar. Men hundöronen satt på Ola Forssmed och Kim Sulocki, och inget annat. Måns Nathanaelson var hundskötaren. En viktig skillnad.
