Blandar & bländar

Markus Larsson

Robert Plant lånar från hela världen - svänger från skissartat till lysande

Så här har ni aldrig hört ”Black dog” förut.

Robert Plant från scen:

”Det här är den nya countrymusiken - country and ­eastern.”

Han säger det på skämt, men det är en passande beskrivning av musiken med bandet The Sensational Space Shifters.

På ett sätt börjar ”Plantan” likna en lärare som undervisar med en analog pekpinne och världskarta.

Han pekar lugnt och metodiskt ut Mississippi, Bristol, Mellanöstern, New Delhi och Västafrika. Och sen visar han hur det kan låta om man tar in alla influenser och vibrationer därifrån samtidigt.

Riffen skiftar snabbt

Samplingarna och den djupa basen kan ibland härledas till Massive Attacks två första ­album från början av 90-talet.

Tack vare två bländande ­gitarrister, den druidliknande Skin Tyson och explosionen Justin Adams, skiftar riffen blixtsnabbt karaktär, ofta i en och samma låt. De behärskar allt. Blues, rockabilly, uråldriga mördarballader, 70-talsbly.

Till sin hjälp har Plant även Juldeh Camara från Gambia. Han är en griot, något som enklast kan beskrivas som en ­historieberättare, poet och musiker.

Trista ljudsjok

Mycket känns som ett ”work in progress”. Några stunder är skissartade och trista ljudsjok, annat är lysande.

Ovanligt många Led Zeppelin-nummer ingår i setet. Vissa, som ”Going to California”, låter exakt som på skiva. Andra, som ”Black dog” och ”Whole lotta love”, är från en annan planet.

En dundrande ”Whole lotta love” med instrumentet riti? En ensträngad fiol?

Hängiven publik

Robert Plant sjunger i ett lägre register i dag. Men i ”Whole lotta love” är han ”The golden God” i några minuter igen.

Nästan varenda person i ­publiken håller upp sina mobiltelefoner. Har inte sett en liknande hängivenhet sedan One Directions turnépremiär i Dublin.

Fotnot: Robert Plant & The Sensational Space Shifters uppträder i Dalhalla, Rättvik, 14 juni.