Aftonbladet

Dagens namn: Uno

"The Boss" imponerade på recensenterna

Petra Weiss/TT

Publicerad 2024-07-16

Bruce Springsteen & the E street band spelade på Strawberry arena under måndagen.

Andligt, värdigt, magiskt och berusande.

Recensenterna öste lovord över rockikonen Bruce Springsteens trettiosjunde konsert i Sverige.

Det är snart 50 år sen Bruce Springsteens första konsert i Sverige. Och stjärnan kan fortfarande imponera på publiken – och recensenterna – som såg hans tre timmar långa konsert på Strawberry arena i Stockholm under måndagskvällen.

74-åringen kanske inte glider på knäna längs scenkanten längre, men han kan fortfarande trollbinda en publik, enligt Aftonbladets Håkan Steen.

”Det känns fortfarande som att han strävar uppåt och framåt mer än otaliga avsevärt yngre kollegor. Kvällens uppvisning hör till de mer laddade jag varit med om med den här artisten i huvudstaden”, var några av hyllningarna från Steen som gav konserten fyra plus.

”Sällsynt skärpa”

Även Expressens Anders Dahlbom gav konserten fyra getingar i betyg. Han kallar hela sista timmen för ”en känslomässig överkörning” och skriver att konserten genomsyrades av hopp.

”Även om första kvällen i Stockholm aldrig är nära sista klassiker-kvällen i Göteborg i fjol, så ger styrkan hos Bruce Springsteen och kärleken från alla gamla vänner på gamla Friends i huvudstaden hopp”, skriver Dahlbom.

Göteborgspostens Johan Lindqvist gav hela fem fyrar för ”The Boss” konsert och kallade den för en bön för USA. Bäst var ”Land of hope and dreams”, ”Reason to believe”, ”Backstreets” och ”Bobby Jean”.

”Springsteen är som allra bäst när han tar på sig en tydlig uppgift, när han har något speciellt att adressera. Det är uppenbart att både han och bandet genomför den här konserten med sällsynt skärpa och en även för dem extraordinär energi”, skriver Lindqvist.

Andlighet

Dagens Nyheters Mattias Dahlström såg den andliga närvaron sväva över konserten och menar att Springsteen hittar ny kraft i gospeln.

Även han ger konserten en fyra i betyg.

”När han sedan sjunger om att vara ”Last man standing” och låter nästan femtio år gamla ”Backstreets” med dess ungdomliga vänskapslöften om att leva för evigt, eller när han i den avslutande ”I’ll see you in my dreams” gång på gång upprepar ”death is not the end”, är han, till skillnad från i till exempel den avslutande och publikfriande hitparaden, angelägen på ett nytt och annorlunda sätt”, skriver Dahlström.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln