Salt Peter Pan sätter igång fantasin
Publicerad 2017-09-16
Pojken som inte vill bli vuxen lockar ständigt nya generationer.
Här är en äventyrsrik mustig uppsättning med skräckinjagande pirater och hårdkokta borttappade barn.
Mest av allt är det en mammig dröm om trygghet.
När Peter Pan besöker familjen Darling i London är det fortfarande ungefär som när J M Barries pjäs hade premiär i början av 1900-talet. Storasyster Wendy berättar spännande sagor för sina småbröder. Det är lek med sjörövare, sjöjungfrur, cowboy och indianer.
Wendy har en sista natt i barnkammaren innan hon blir vuxen och syskonen flyger iväg med Peter Pan till landet Ingenstans där de borttappade barnen ständigt krigar med kapten Krok och hans pirater. Den som kan Disneys animerade version känner igen sig, även om det är helt andra sångnummer.
Här finns några kul teatergrepp. Som när Peter Pan i inledningen försöker fånga sin skugga, i ett snyggt koreograferat nummer som får den unga publiken att skrika sig hes.
Ilskan ryker ur öronen
Den svartsjuka ilskna älvan Tingeling blir ibland så arg att det faktiskt ryker ur öronen på henne. Angelina Rautelin imponerar i rollen, och spelar desstom hund då och då.
Barnen som spelar de vilda ungarna i Peter Pans gäng är också salta. De gör entré i ett kaxigt sångnummer där de berättar hur de på olika sätt skrämt pirater till underkastelse.
De som spelar föräldrarna Darling dubblerar i rollerna som kapten Krok och hans hantlangare Smee. Att fadern och kapten Krok är två sidor av samma person är ett klassiskt grepp som passar bra för eftersnack. Spänning, humor, en kluven längtan efter barndomens lek, men också efter en mamma som skyddar mot allt ont.
En lekfull uppsättning som stimulerar fantasin.