Cruise höjer rösten – festen är förstörd
Läs Magnus Sundholms krönika
HOLLYWOOD. Tom Cruise är en gåta.
Det finns inget annat sätt att beskriva det.
De regissörer, motspelare och filmarbetare som jobbat med honom kan inte sluta att ösa lovord över honom.
Hör bara vad regissören Bryan Singer säger, som regisserat Cruise, 46, i krigsthrillern ”Valkyrie”:
– Jag har aldrig blivit lika respektfullt behandlad av en kollega och studiorepresentant som jag blev av Tom.
Eller Carice van Houten, hans fru i samma film:
– Han var så otroligt snäll att jag nästan grät när jag lämnade inspelningen.
Efter att ha träffat Cruise i natt på Four Seasons hotel i Beverly Hills är undertecknad till en början böjd att hålla med.
Ändå ligger känslan av tvivel kvar likt en osynlig dimma när han efter en timme försvinner med pr-makaren Paul Bloch och en livvakt i släptåg.
Vad det beror på är oklart.
Socialt är han ett fullblodsproffs.
Cruise ser den han möter i ögonen, skakar hand och ler med en värme som om han just återsett en kär vän.
Och när han säger, ”Hur har du haft det?” känns det som om han verkligen menar det.
Att det är en akt i syfte att sälja filmhistorien om ett attentat mot Hitler må så vara.
Det fungerar.
Till en början är vi så tagna av mottagandet från denna überstjärna i svarta kostymbrallor och grön skjorta att vi inte hör att han pratar i 15 minuter utan att egentligen säga något.
Det är först när frågorna blir lite tuffare som man kan ana en annan person bakom det bländvita leendet.
Vad menar du? Vad då för kontroverser i Tyskland?
Rösten har inte höjts men tonen är vassare, leendet smalare.
Samtidigt finns det något sårat i hans uppsyn, som om någon just förstört den fest han jobbat så hårt för att arrangera.
Sen återfår han fattningen. Avfärdar scientologipassningen. Säger att det alltid stormat kring hans inspelningar – från Anne Rices upprörda fans vid ”Interview with the vampire” till ”Vanilla sky” och Kubricks ”Eyes wide shut”.
Men då är skadan redan skedd.
Visserligen har ingen slagit hål på plåten. Men det har blivit ett märke.
Hos vilken annan skådespelare som helst hade det passerat obemärkt. Men eftersom Cruise är så noga med att förmedla en yta så blankpolerad att den aldrig kan ha haft några fläckar bara växer det när han sitter där.
Det kan ingen charm i världen ändra på.
Kanske är det just det som är Tom Cruises verkliga imageproblem och inte det där hysteriska stackato-skrattet han avfyrar när vi fotograferas:
Att allt är perfekt hela tiden, att ingenting får ifrågasättas.
Men varför han känner att han måste förmedla den bilden är fortfarande en gåta.