Svenske regissörens sorg efter John le Carrés död
Uppdaterad 2020-12-16 | Publicerad 2020-12-15
I helgen gick spionförfattaren John le Carré bort, 89 år gammal.
En som sörjer honom är svenske filmregissören Tomas Alfredson, 55.
– Han var en väldigt kär bekant. Det damp ned ett brev från honom för bara ett par veckor sedan, säger han.
Den världsberömde brittiske författaren - som skrev under pseudonymen John le Carré, egentligen hette han David John Moore Cornwell - är en av alla tiders mest framgångsrika inom spiongenren.
Åren 1959-1964 jobbade han själv inom den brittiska underrättelsetjänsten, så han visste vad han skrev om.
”Spionen som kom in från kylan”, ”Mullvaden”, ”Ryska huset”, ”Nattjänst”, ”Skräddaren i Panama”, ”Den trägne odlaren”, ”En eftersökt man”, ”Vår egen förrädare” och ”En fri agent” (sista boken i fjol) är bara några av hans bästsäljande böcker.
Många av dem har blivit film eller tv-serie.
”Var väldigt opretentiös”
År 2011 filmade Tomas Alfredson ”Mullvaden” under originaltiteln ”Tinker, tailor, soldier, spy”. En hyllad film med Gary Oldman och många andra stjärnor i rollistan.
– Jag kom ganska nära honom. Han var oerhört behjälplig och uppmuntrade oss att skapa vår egen tolkning. ”Boken finns redan, den är jättebra. Gör ni en dålig film, blir inte boken sämre för det”, sa han. Det var en skön inställning, säger Tomas.
– Första gången träffades vi i hans hem i Hampstead i London. Sedan hade vi workshops i ett halvår. Det blev många sittningar tillsammans. Vi sågs väl ett 30-40-tal gånger.
Han har också en liten cameoroll i filmen.
– Han var väldigt opretentiös och hade nära till skratt och flams, samtidigt som han var så jävla skärpt och kunnig och hade en hög moral kring saker och ting.
Fortsatte brevväxla
– Som gammal före detta spion var han alltid välinformerad, på de mest överraskande sätt. Då 2011, när amerikanerna hade haft ihjäl Usama bin Ladin, träffades vi dagen efter. Han var upprörd över att de gjort det på främmande mark. Men han visste vilka vapen de använt, vilka de inblandade officerarna var, han var sjukt välinformerad.
Höll ni kontakten efter inspelningen?
– Absolut. Vi brevväxlade eller … ibland var det mejl, ibland riktiga brev. Det sista damp ned för bara ett par veckor sedan.
Träffades ni även på riktigt?
– Ja, när han var här och tog emot Olof Palme-priset i januari i år hade vi en väldigt trevlig lunch på Operabaren. Det var han, hans fru, jag och så släpade jag med Klas Östergren, som är ett gammalt fan av le Carré.
– le Carré blev ju en gammal pojke och verkade ha haft ett fantastiskt rikt liv. Det kunde man urskilja av alla stories han drog, han var en riktig berättarmaskin. Så det var superkul att träffa honom. Han var en kär bekant.
Så hyllar omvärlden John le Carré:
”Tinker, tailor, soldier, spy” är ett mästerverk.
Salman Rushdie på Twitter
Så ledsen att höra detta. Hans böcker om Smiley är nyckeln till att förstå 1900-talets mitt.
Margaret Atwood på Twitter
Det här hemska året har tagit en stor författare och en humanist.
Stephen King på Twitter
Du var inte bara en stor författare, utan en visionär. Njut av ditt nya hem.
Paulo Coelho på Twitter