Kraschen - så slår den mot oss

Frågor och svar om terrorist-
attackernas effekt på ekonomin

Terroristerna lyckades inte bara förödmjuka USA och döda tusentals oskyldiga människor.

Effekterna av deras angrepp kommer också att leta sig in i våra plånböcker.

Den vändpunkt alla väntat på fördröjs. Kanske ända upp till ett halvår.

Vad händer nu?

Ansvariga försöker mildra de ekonomiska följderna av terrorattackerna. I går pumpade exempelvis de europeiska och japanska centralbankerna ut 800 miljarder kronor på valutamarknaden för att de finansiella systemen skulle fungera normalt, det skulle finnas tillräckligt med pengar i omlopp.

Samma ansvarsfulla hållning intog de oljeproducerande ländernas samarbetsorganisation Opec. Generalsekreterare Ali Rodriguez försäkrar att Opec ska pumpa upp så mycket olja att priset håller sig stabilt.

Fick det effekt?

Ja, det får man nog säga. En dollar kostade i går ett öre mindre än i förrgår. Euron sjönk också med ett öre. Det uppstod alltså inte någon brist på pengar och spekulationer mot dollarn uteblev.

Även oljepriset sjönk. Från toppnoteringen 30 dollar per fat i tisdags till drygt 27 dollar.

I klartext betyder det här väl att alla är nervösa?

Precis. När ansvariga försäkrar att de kommer att göra allt som står i deras makt för att dämpa tvära kast finns anledning att spetsa öronen. Beskedet är nämligen dubbelbottnat.

Avsikten är att verka lugnande. Men det röjer att nervositeten är stor.

Finns det fler exempel på att nervositeten sprider sig?

Ja, tyvärr. Investerarna söker sig mot säkerheten. Därför ökar just nu priset på guld och på schweiziska franc. De betraktas av tradition som säkra hamnar på ett oroligt ekonomiskt hav.

Räntorna sjunker. Varför det?

Det beror på att de som sätter räntenivån, de som handlar med obligationer och statsskuldväxlar, tror att ekonomin går in i en ännu långsammare fas än den redan är. I går sjönk de svenska räntorna med mellan tre och nio punkter. En punkt är en tiondels promille.

Hur hänger det ihop?

Låga räntor sätter fart på ekonomin. Höga räntor däremot har en dämpande effekt på den ekonomiska aktiviteten.

Betyder det att världens riksbanker också kommer att sänka sina styrräntor?

Det kan det göra. Många svenska analytiker hoppas att Riksbanken tar chansen att backa från den höjning på 0,25 procentenhet som banken gjorde i början av juli. Andra centralbanker, exempelvis den amerikanska och den europeiska, har under året sänkt räntan. Nya sänkningar väntas.

Börserna sjönk som stenar i förrgår och gick upp i går. Vad beror det på?

I Stockholm sjönk kurserna med nära 8 procent i tisdags. I går gick de upp med 4,5 procent. Direkt efter terrorattackerna överreagerade alltså börsen. I går letade den sig tillbaka till ett mer normalt läge. Inte bara i Sverige utan också i hela Europa.

De amerikanska börserna har av naturliga skäl varit stängda i två dagar. Vad betyder det?

Bland annat att handeln med amerikanska aktier legat nere i hela Europa. Det har heller inte att gått att sälja andelar i fonder med amerikanska aktier.

I natt meddelades att börsen är stängd även i dag.

Handeln med amerikanska statsobligationer återupptas dock i dag.

Har börsen i New York varit stängd förut?

Ja, den var stängd i tio dagar 1933 efter en vädjan från presidenten Roosevelt. Och under fyra månader i samband med första världskrigets utbrott 1914.

Hittills har vi uppehållit oss vid kortsiktiga effekter av terrorattackerna. Stannar det där?

Nej, det verkar inte så. En snårskog av analytiker över hela världen befarar att

vi kommer att få vänta ännu längre på den vändpunkt i framför allt den amerikanska ekonomin som alla väntar på. Den kan fördröjas ända upp till ett halvår.

USA:s ekonomi har nu den lägsta tillväxttakten på över tio år.

Hur hänger det här ihop?

Den amerikanska ekonomin hålls uppe av köpglada konsumenter.

Men terrorattackerna väntas få en ovälkommen psykologisk effekt, nämligen att de börjar hålla hårdare i plånboken. Det betyder att ekonomin växer långsammare. Och att företag som säljer på den amerikanska marknaden får svårare att bli av med sina produkter.

En tiondel av den svenska exporten går till USA. Under det första halvåret i år sålde svenska företag för 40 miljarder kronor i USA.

Det här påverkar alltså oss?

Ja. USA är världens största ekonomi och därför påverkas alla indirekt av vad som händer där.

Ett exempel: flera länder i Asien är starkt beroende av sin export till USA. De ligger också på topplistan över svenska exportländer. Japan ligger på elfte plats, Kina på 13:e, Singapore och Malaysia på plats 23 och 24. Om de får svårare att sälja till USA får Sverige besvär att sälja till dem.

Behöver det gå så här illa?

Nej, flera svenska ekonomer tror att effekterna blir mer kortvariga än många av deras internationella kolleger.

Men det hänger på att terrorattackerna har upphört. Blir det fler vågar ingen sia om konsekvenserna.

Stockholmsbörsen stänger tidigare

Köp- och säljstopp på USA-aktier

Läs mer om kraschens inverkan på ekonomin:

Lena Mellin