Tar från de sjuka – ger till de friska
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-12
Unik granskning av regeringens tre år vid makten
En låginkomsttagare med jobb har fått tusen kronor mer sen förra valet.
Samtidigt har den långtidsarbetslöse förlorat över en tusenlapp?–?och den långvarigt sjuke en femhundring.
Här är siffrorna som kan sätta fart på partiledardebatten på onsdag.
”Det ska löna sig att arbeta”, lovade Moderaterna före valet. Och de har hållit sitt löfte.
De flesta med jobb har fått långt över tusen kronor mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget.
De sjuka och arbetslösa står för notan.
Aftonbladets unika beräkningar visar att inkomstklyftorna ökat rejält under regeringens tid vid makten.
Gapet ökar ännu mer
Några exempel:
?En kommunalarbetare som blir av med jobbet får ut 637 kronor mindre i månaden i dag än han fick före valet 2006.
?En långtidsarbetslös låginkomsttagare får ut över en tusenlapp mindre.
?En långtidssjukskriven tjänsteman får ut nästan 3 000 kronor mindre än före valet.
Efter årsskiftet ökar gapet ännu mer. Då får löntagaren omkring 200 kronor mer i månaden genom fjärde steget i jobbskatteavdraget – medan sjuka och arbetslösa blir utan.
Målet är enligt regeringen att ”sänka trösklarna till arbetsmarknaden och öka drivkrafterna till arbete”. Men sociologen Daniel
Melén‚ som studerat långtidssjukas väg tillbaka till arbetsmarknaden, säger att regeringen tänkt fel. Det är inte viljan hos de sjuka som saknas, utan hos företagen som hellre anställer en frisk än en som varit sjukskriven länge.
– Att sänka ersättningen kan omöjligen få dem tillbaka till arbete. För det finns inga arbetsgivare som vill anställa dem, hur desperata de än är att få jobba, säger Daniel Melén.
Bengt Starrin, professor i sociologi vid Karlstads universitet, anser att sänkta ersättningar rentav kan cementera utanförskapet. Den ekonomiska stressen riskerar att knäcka självkänslan:
”Borde storsatsa”
– Det är inte säkert att man kan ta sig in på arbetsmarknaden ens när konjunkturen lättar, för att man känner sig så usel och värdelös, säger Bengt Starrin.
Han tycker att regeringen i stället borde storsatsa på de sjuka och arbetslösa.
– Det viktigaste är att behålla människors kapacitet, så att de inte bryts ner. Om inte de vanliga jobben finns ska man bereda möjligheter till utbildning och till någon sorts sysselsättning som är värdig.
Kvar i plånboken efter mat och hyra: 1 500 kr
Arbetslöse Emil Richardson, 27, har 1 500 kronor över när mat och räkningar betalts.
–?Jag är mest hemma. Har man inte pengar kan man inte spendera dem.
Till årsskiftet jobbade Emil som stansoperatör på lasermaskiner. Sedan tog det tre månader innan Alfakassan började betala ut a-kassa. Han klarade sig tack vare en snäll mamma.
Emil bor med sambon Lisette Klavborn, 27, och sonen Milton, 4 månader, i en liten tvåa i Göteborg.
–?Vi har en billig lägenhet. Det är den stora faktorn till att vi klarar oss. Men vi klättrar på varandra.
Innan Emil blev arbetslös hade han 6 000 kronor kvar när mat och räkningar var betalda. Nu är livet ett annat:
–?En gång i månaden kanske man kan gå på hockey. Det är vad man har råd med.
Jämför själv – alla skillnaderna från 2006 till nu
A-kassa
■ 2006
Den högsta dagpenningen var 680 kr per dag. Under de första 100 dagarna fick de som låg över taket max 730 kronor/dag.
80 procent av inkomsten i 300 dagar och därefter.
Ersättningen beräknades på sex månader eller på alla arbetade månader med minst 70 timmar det senaste året.
Inkomsten som låg till grund för a-kasseersättningen beräknades bara på de månader man arbetat minst 70 timmar.
■2009
Den högsta ersättningen är 680 kr/dag. Inget förhöjt belopp.
Ersättningen trappas ner.
Efter 200 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent. Arbetslösa utan barn utförsäkras efter 300 dagar.
Ersättningen beräknas på tolv månader, vilket innebär att den som haft ett heltidsjobb sex månader av tolv bara får a-kassa för halvtid.
Inkomsten som ligger till grund för ersättningen beräknas i vissa fall även på månader då man inte haft något arbete.
Fram till den 1 juli 2009 sjönk ersättningen om man varit borta från jobbet på grund av sjukdom. Från den 1 juli kan ibland vissa socialförsäkringsförmåner räknas med i ersättningen.
Sjukpenning
SÄNKT FRÅN 78 TILL 73 PROCENT
■2006
En kort period (andra halvåret 2006) var taket tio prisbasbelopp, vilket då motsvarade 397 000 kr/år.
Under obegränsad tid var ersättningen 80 procent av ordinarie inkomst, reducerad med faktorn 0,97. I praktiken var ersättningen därmed 77,6 procent av inkomsten.
■2009
Taket är nu 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar en årsinkomst på 307 500 kr.
Ersättningen under första året är 80 procent, reducerad med faktorn 0,97. Därefter kan den sjuke i max 550 dagar få förlängd sjukpenning med 75 procents ersättning, reducerad med faktorn 0,97. I praktiken är ersättningen alltså 72,8 procent av inkomsten. Mycket allvarligt sjuka kan få ersättningsnivån 80 procent under obegränsad tid.
Jobbskatteavdraget
STORA SKATTESÄNKNINGAR
■2006
Inga skattelättnader för löntagare.
Brytpunkten för statlig skatt var 25 500 kronor i månaden.
■2009
Ett jobbskatteavdrag har införts i tre steg, det fjärde införs vid årsskiftet och ger löntagare skattesänkningar på upp till 1 752 kronor i månaden.
Brytpunkten för statlig skatt är 31 683 kronor.
Förmögenhetsskatten har avskaffats och fastighetsskatten ersatts med en kommunal avgift.