Skatten har ökat med 158 procent på tio år
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-12-10
där har ni förklaringen
Skatten på el har ökat med 158 procent på tio år.
Det är en viktigare förklaring till de höga elräkningarna än dagens rekordpriser.
Skatten på en kilowattimme el var för tio år sedan 8,8 öre. Nästa år blir den 22,7 öre. Plus moms.
De kraftiga skattehöjningarna är resultatet av en medveten politik.
Höga skatter, och därmed höga priser, skulle tvinga folket och företagen att minska förbrukningen.
Annars skulle det bli svårt, på gränsen till omöjligt, att lägga ner de tolv kärnkraftsreaktorerna.
Mer en piska
För tre år sedan blev elskatten mer än piska. Då blev den ideologi.
Inspirerade av miljöpartiet kom regeringen och dess samarbetspartners överens om att genomföra ”en grön skatteväxling”.
Skatten på miljöförstörande verksamhet skulle höjas med 30 miljarder på tio år. I gengäld skulle skatterna på arbete minska.
En vacker tanke. Men om den förverkligats kan man tvista om.
Ingenjörerna bakom reformen pekar på att grundavdraget har ökat lika mycket som höjningarna av elskatten kostat. Grundavdraget är det obligatoriska avdrag som riksskatteverket gör för alla inkomsttagare.
Storkonsumenter
Men det är inte hela sanningen.
För det första gör inte alla av med lika mycket el.
Småshusägare är storkonsumenter jämfört med dem som bor i lägenhet.
En person som tjänar 200 000 kronor om året och bor i nybyggd och energisnål trea har med största sannolikhet tjänat på förändringen.
Medan en person med lika hög inkomst som bor i dragigt hus förlorat på förändringen.
För det andra har höjningarna av grundavdraget en fördelniningspolitisk profil som särskilt accentueras nästa år.
De elkonsumenter som har låga eller höga inkomster har inte tjänat lika mycket som de som ligger i mellanlägen på förändringen.
Tydligt språk
Men inte ens grundförutsättningarna förefaller att vara uppfyllda.
Regeringens beräkningar i förslaget till statsbudget för 2003 talar sitt tydliga språk.
Från 2000 till och med 2004 räknar finansdepartementet med att inkomsterna från skatten på el ökar med 4,8 miljarder kronor eller 42 procent.
Under motsvarande period ökar inkomstskatten, både den statliga och kommunala, med 85,4 miljarder eller 23 procent.
Jämförelsen är inte klockren eftersom inkomstskatten givetvis ökar när löner och pensioner stiger.
Men trots höjda grundavdrag och kompensation för den obligatoriska pensionsavgiften ökar alltså inkomsskatten med 4,6 procent om året. Det är ganska mycket.
Inte rättvist
Elbolagens intresseorganisation Svensk energi räknar med att det genomsnittliga elpriset blir 115,9 öre kilowattimmen nästa år.
Av det är 40 procent skatt.
Elskatt betalas i Sverige av hushållen, den offentliga och privata tjänstesektorn.
Industrin är däremot i princip undantagen. Inte särskilt rättvist.
Lena Mellin