En piercing kan ge dig sparken

- men det är ovanligt med konflikter om utseendet

Hur ser du ut egentligen?

Kanske precis som du vill.

Men visste du att chefen har mer att säga till om när det gäller ditt utseende på jobbet än vad du själv har. Annars kan du få sparken.

En läkare med rosa tuppkam och en bankman med tatueringar i ­ansiktet. Är det okej?

– Man får inte se ut hur man vill på jobbet. I din anställning ingår något som kallas lojalitetsprincipen som innebär att arbetsgivarens intressen går före dina egna. Bryter du mot lojalitetsprincipen bryter du mot ­anställningsavtalet, säger Jessica Stålhammar, advokat och arbetsrättsexpert.

Hygienregler vanliga

Några tydliga lagar kring hur du får se ut på jobbet finns inte, förutom när det handlar om ­hygien och säkerhet.

Till exempel är restaurangbranschens krav på hygien reglerade i Livsmedelslagen. Men sedan är det upp till varje restaurang och kafé att bestämma hur personalen ska se ut.

– Blir det en konflikt får man väga de olika intressena mot varandra, men kraven som ställs från arbetsgivaren ska vara proportionerliga. Du får inte sparken på en gång om din chef inte ­gillar din piercing. Vid en tvist får man göra en bedömning mellan arbets­givarens skäl för sina klädkoder och den anställdes vägran att inrätta sig. En chef som tycker att du bryter mot klädkoderna måste först ge dig varningar men ytterst kan du riskera din anställning, säger Jessica Stålhammar.

Kommer oftast överens

Enligt Samuel Engblom, jurist på TCO, är det sällan som det blir konflikter kring hur anställda väljer att se ut.

– De flesta vill komma överens och det är ju ganska känsligt att kritisera sin anställdes utseende, säger han.

 Här får du minsann inte se ut hur som helst

  Kabinpersonalen på Norwegian: Naglarna ska vara omålade eller ha fransk manikyr (genomskinligt lack), inga synliga tatueringar, klacken på skorna ska vara max 6 centimeter, halsbandet diskret. Håret får inte ­vara längre än till axlarna, sätts det upp i tofs får den ­inte ­vara längre än 30 ­centimeter.

  Butiksanställda på American apparel: För tre år sedan läckte klädföretagets hårda utseenderegler ut där det bland annat stod att kvinnorna inte fick ha klumpar i mascaran, inte använda läppglans och helst inte ­föna håret. Martin Clinton, distrikts­chef för bland annat Sverige, säger i dag att klädkoderna aldrig gällt i de butikerna han ansvarar för.

  Södersjukhuset i Stockholm: Anställda har rätt att uttrycka sin personlighet så länge det inte hotar hygienen eller patientsäkerheten. Har kirurgen rosa tuppkam måste den kammas ner så att den får plats i operationsmössan. Längre skägg måste sättas upp eller ha skäggskydd.

 Tågförarna som klädde sig i kjol – och andra klädbråk vi minns

Roslagsbanan i Stockholm har förbud mot shorts. Men inte mot kjol. Därför drog de manliga medarbetarna på sig kjol när det var som ­varmast i somras, och ­arbetsgivaren tyckte att det var helt okej. Killarna i kjol blev en världsnyhet.

Underklädeskedjan Change tvingade sina anställda i butiken i Sundsvall att ha sin bh-storlek på namnskylten. Change blev stämda och fällda för diskriminering och brott mot kollektiv­avtalet.

En anställd på ett byggvaruhus i Eksjö valde att bära vadlånga byxor i stället för lång­byxor på jobbet. Men ­enligt företagets klädkod är byxan bara till för ­deras kvinnliga anställda. Mannen blev efter flera varningar avskedad.