Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

Nu går vi mot ljusare tider

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-03-20

Bäckström först med att höja räntan efter terrorattacken

Sverige går mot ljusare tider.

Det är Riksbanken övertygad om.

Därför höjs räntan.

I dag, på självaste vårdagjämningen, höjer Riksbanken sin viktigaste styrränta från 3,75 till 4 procent. Meddelandet om att så skulle ske kom redan i går vilket fick en rad bolåneinstitut att snabbt höja sina räntor.

Varför höjs räntan?

Riksbankens främsta uppgift är att se till att priserna inte ökar med mer än två procent. Just nu är prisökningarna högre.

Men dessutom ser banken tecken på att konjunkturen är på väg att vända. Utan dessa ljuspunkter hade de sannolikt inte vågat höja räntan - även om priserna ökat mer än det tillåtna.

Vilken effekt får räntehöjningen?

Den dämpar den ekonomiska aktiviteten på 12-18 månaders sikt.

Blir det fler räntehöjningar?

Sannolikt. Enligt riksbankschef Urban Bäckström är det "rimligt att anta att ränteläget i Sverige successivt kommer att anpassas uppåt".

Riksbanken är den första centralbanken i västvärlden som höjer räntan efter 11 september. Har den verkligen rätt?

Det vet man tråkigt nog inte förrän efteråt. Men Riksbanken är inte ensamma om att tro att konjunkturen nu nått botten. Det tror även den mäktige amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan liksom många andra.

Vad talar för att Riksbanken är inne på rätt spår?

Enligt gårdagens rapportflod från Statistiska centralbyrån är ljuspunkterna få just nu. Industriproduktionen minskar liksom orderingången till företagen.

Därför menar en rad experter ett Riksbanken är lite väl tidigt ut.

Men Riksbanken har den delikata uppgiften att försöka bedöma hur läget är om ett år, då räntehöjningen fått full effekt. Och deras uppfattning är alltså att ekonomin då behöver tyglas av höjd ränta.

Ekonomin är på väg uppåt igen efter den mildaste konjunkturnedgången på 30 år.

Vad betyder höjningen för mig?

På kort sikt att det blir dyrare att låna pengar. Bolåneinstituten höjde i går räntan, vissa slog till med höjningar på både på bundna och rörliga lån.

Det är de rörliga räntorna som är knutna till riksbanksräntan.

På lite längre sikt innebär räntehöjningen att prisökningarna blir lägre än de annars skulle ha varit.

Det tjänar alla på. Men särskilt viktigt är det för dem som har de allra lägsta inkomsterna.

Ska man binda räntan?

Med några få undantag har det under de senaste decennierna varit mest lönsamt att ha rörlig ränta. Men det kräver att man står ut med att räntebetalningarna varierar från kvartal till kvartal.

Folk som kräver lugn och ro ska ha bundet - åtminstone delvis.

Ikanobankens familjeekonom Ann-Sofie Magnusson rekommenderar att den försiktige binder en tredjedel av lånet på två år, lika mycket på ett år och har en tredjedel rörligt.

Så mycket gick räntorna upp

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln