Varning för ökade finansiella risker

helskärm

Riskerna i svensk ekonomi har ökat under pandemin. Lånefesten bland hushåll är ett av de stora orosmolnen, enligt Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen (FI).

– Vi har byggt upp stora sårbarheter, säger han.

Lånefesten bland svenska hushåll växlade upp takten i slutet av 2021, med ett kvartalsrekord på 89 miljarder kronor i nettoutlåning, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

– Hushållen tar på sig allt mer skulder, de har ökat väldigt mycket, säger Henrik Braconier till TT.

Dags för åtstramningar

Redan i november efterlyste FI i en stabilitetsrapport åtstramningar från Riksbanken för att bromsa utvecklingen. I första hand tycker FI:s chefsekonom att det är dags för en avveckling av Riksbankens gigantiska portfölj av företags- och bostadsobligationer som har byggts upp med stödköpen under pandemin.

Han vill inte säga att Riksbanken är ute på hal is med sina stimulansåtgärder, trots den starka återhämtningen och högsta inflationen på årtionden. Men han håller fast vid att de finansiella villkoren för hushåll och företag behöver stramas åt.

– Vi tycker att Riksbanken borde dra ned på volymen av obligationstillgångar helt enkelt. De här stöden riktar sig mot sektorer som har väldigt hög skuldsättning och de fortsätter att bygga upp skuldsättningen, säger han.

Förutom lånefesten i hushållssektorn är det en snabbt ökande skuldsättning bland företag med koppling till kommersiella fastigheter som oroar.

– Vi kommer ut ur pandemin med större sårbarheter än vi hade när vi gick in i pandemin. Bostadspriserna är 20 procent högre och de kommersiella fastighetsbolagen är mer skuldsatta, säger han.

– Kan vi övergå till en fas där räntorna stiger lite långsamt, men ändå märkbart, kan det vara bra för den finansiella stabiliteten, tillägger han.

Risk om det går för snabbt

För att undvika dramatik och kraftiga korrigeringar gäller det dock att gå varsamt fram, enligt Braconier.

– Det skulle vara farligt om centralbankerna kollektivt agerar alldeles för mycket. Då finns det en risk att det går lite för snabbt.

De ökade riskerna i ekonomin är i första hand ett konjunkturproblem, enligt FI:s chefsekonom. Men det finns gott om hushåll som kan råka illa ut om räntorna rusar iväg uppåt.

– Man kanske tvingas spara mycket mer än man hade velat och kanske tvingas konsumera mycket mindre än man hade velat, säger Braconier.

Mest risk för kännbara effekter av högre räntor är unga hushåll i storstäder.

– De som är mest utsatta är de som har kommit in sent på marknaden, de som har köpt bostäder när de har varit som allra dyrast och de som tvingats låna allra mest, säger Braconier.

– Man tenderar också att vara högre belånad i förhållande till sin inkomst i storstäderna eftersom bostadspriserna är högre där, tillägger han.

Värre än på väldigt, väldigt länge

När det gäller bostadspriserna skulle FI:s chefsekonom välkomna att de slutar stiga och planar ut.

– Det vore bra för det finansiella systemet och bra för de som försöker ta sig in i på bostadsmarknaden.

I stresstester i höstas räknade FI på vilka effekter ett prisras på bostäder på 28 procent och ett börsras på 35 procent skulle få. Detta scenario är betydligt värre än den utveckling Braconier ser framför sig.

– Det är inte sannolikt, säger han.

Men det är inte helt gripet ur luften.

– I grund och botten vore det ju som att backa tillbaka till där vi befann oss innan pandemin.

– Det är värre än vad vi har sett i Sverige på väldigt, väldigt länge. Men det är en betydligt mindre smäll än vad vi såg i länder som Irland under finanskrisen (2008-2009). På så sätt är det möjligt att det skulle kunna ske – i en finanskris.