Tjuvarna stal hans identitet

Dimitri, 27, avslöjade bluffen: Jag är rädd att det händer igen

Tjuvarna beställde en Ipad i hans namn.

Men Dimitri Klasson, 27, hann avslöja bluffen i tid.

– Jag är orolig att det ska hända igen, säger han.

helskärm

Allt började med att Dimitri fick hem ett brev förra veckan efter att hans bank hade gjort en kreditupplysning på ­honom.

Dagen efter fick han en orderbekräftelse från sajten Cdon. Enligt ­ordern hade han skickat efter en Ipad för 7 000 kronor . Men Dimitri har inte beställt någon Ipad.

Makulerade fakturan

Han kopplade ihop kredit­upplysningen med den falska beställningen och ringde banken.

– Enligt banken hade någon försökt beställa kreditkort i mitt namn, men blivit stoppad. Jag var orolig att någon försökte stjäla min identitet, därför bad jag banken om en extra personlig kod som jag måste uppge när jag ska ta ut pengar inne på banken, säger Dimitri Klasson.

Nästa steg blev att kontakta Cdon. De makulerade fakturan på Ipaden.

– Sedan gick jag till ­ombudet dit Ipaden hade skickats. De hade fått paketet, men skickat tillbaka det efter att Cdon hörde av sig, säger han.

Hamnar hos ombud

På Cdon går det att beställa varor genom att knappa in ett personnummer. Om varan inte är så dyr skickas den sedan automatiskt till folkbokföringsadressen. Annars, som i Dimitris fall, hamnar ­beställningen hos ett av Postens ombud.

Cdon stöter sällan på ­bedrägeriförsök, enligt Fredrik Bengtsson, pressansvarig på bolaget.

– Man måste legitimera sig hos ombudet. Jag känner inte till något fall när ­bedragarna har lyckats med det här upplägget, säger han.

Dimitri har även anmält händelsen till polisen, men de har lagt ned utredningen på grund av brist på ­bevis.

20 000 per år

Enligt Anders Olofsson på polisens bedrägerirotel i Stockholm är den typ av enklare identitetsstöld som Dimitri råkat ut för extremt vanlig. ­Bara i Stockholm kom 20 000 anmälningar om bedrägerier in förra året. Mer än hälften handlade om id-stölder.

– Tyvärr slarvar ofta ombuden när de kollar leg. Därför räcker det ibland med ett sämre falskleg och ett personnummer för att få ut varor hos ombud, eller starta ett telefonabonnemang. Vi vill att id-korten ska ha chip och kod, säger Anders Olofsson.

Dimitri Klasson är nu orolig för att den som stal hans identitet ska beställa fler varor i hans namn.

– Det värsta vore ju om någon gick runt med ett falskleg med mitt namn på, säger han.

Här är 8 sätt bedragarna blåser dig på – och så skyddar du dig

1 skimming

Tjuvarna monterar en falsk kortavläsare över den riktiga.

Sedan kopierar de information från magnetremsan på offrets betalkort.

Så skyddar du dig:

Dölj din pinkod varje gång så att ingen kan se eller filma när du slår in den.

Kontrollera avläsaren vid bankomaten – finns lösa sladdar eller andra delar du inte känner igen?

Ta med två kort när du reser. Om ett kort blir tömt måste du inte avbryta semestern.

2 Identitetsstölden

Kan ske på flera olika sätt. Det vanligaste är att bedragarna stjäl post från offrets brevlåda. I breven hittar de personnummer och annan personlig information som de använder för att ta lån. I mer avancerade bluffar beställer tjuvarna id-handlingar med offrets personnummer, och lyckas få ut pengar från offrets egen bank.

Så skyddar du dig:

Skaffa dig ett ­ordentligt lås på din ­brevlåda.

Lägg inte personuppgifter eller uppgifter om dina bankkonton i pappers­insamlingen. Riv sönder viktiga papper om du ska göra dig av med dem.

Var försiktig med dina id-kort, som är en värdehandling.

3 Visum-bluffen

Falska sidor på nätet säljer visum till bland annat USA. Efter att offret gjort ett kortköp på bluffsajten plundras kontot på pengar.

Så skyddar du dig:

Kontrollera sidan noggrant innan du lämnar vidare kortinformation.

Kontakta amerikanska ­ambassaden om du behöver ett ­visum.

4 SMS-bluffen

I stället för mejl används sms. Skurkarna lockar med lotteri­vinster där man uppmanas skicka sitt kontonummer, eller att man ska skicka ett litet ­belopp för en transaktionskostnad för att få ett jättearv från en avlägsen släkting. Får skurkarna napp tömmer de offrets konto.

Så skyddar du dig:

Radera sms:et så att du inte råkar klicka på länken.

Undvik att publicera ditt mobilnummer öppet på internet i samband med annonser och liknande.

5 Nigeriabrev

Bedragarna tar kontakt med offret via mejl, vanliga brev, eller ­numera även Facebook. ­Oftast kommer brevet från en person som påstår att han eller hon vill föra ut pengar ur ett land, och ­erbjuder en andel om man hjälper till. Bluffen har fått sitt namn ­eftersom ursprungslandet tros vara Nigeria.

Så skyddar du dig:

Svara inte på brevet.

6 Bankbluffen

Den här metoden kallas även ”phishing”. Tjuvarna skickar ett mejl som ser ut att komma från din bank. Man uppmanas klicka på en länk och skicka lösenord, kontonummer och annan känslig information till en mejladress som liknar bankens.

Så skyddar du dig:

Radera mejlet.

Vissa telefoner och datorer har en inställning i sina mejl som gör att länkar ­öppnas automatiskt. Ändra den.

7 Pharming

Bedragarna manipulerar sidor på internet så att besökare ­dirigeras till skurksajter. Det har hänt att offer har gått in på storbankers hemsidor och där skickats vidare till en falsk hemsida. Där har de lämnat uppgifter i tron att de är hos sin riktiga bank – och fått kontot tömt.

Så skyddar du dig:

Se till att ha en brandvägg och ett väl uppdaterat antivirus­program i din dator.

Uppdatera operativsystemet och webbläsaren i datorn.

8 Körkortsstölden

Offret har klarat uppkörningen nyligen och lägger upp en bild på sitt nya körkort i sociala medier. Skurken stjäl personuppgifterna och tar ett sms-lån i offrets namn.

Så skyddar du dig:

Lägg inte upp personupp­gifter av den här typen på nätet.

Om du drabbas av en bluff:

Polisanmäl händelsen.

Kontakta de företag och ­banker där du misstänker att ­bedragarna ansökt om lån eller köpt varor i ditt namn.

Kreditupplysningsföretaget UC kan spärra din kreditupplysning, då kan bedragarna inte ansöka om lån i ditt namn.