Röstreklam skådisarnas ny extraknäck

Skådespelaren Mikael Persbrandt sålde rösten till Vasakronan, och TV-profilen Ebba Blitz röst säljer prenumerationer på Veckans Affärer.

På storföretag och reklambyråer blir det nu allt vanligare att man väljer en känd röst för att föra fram sitt budskap.

Och för kådespelarna har det blivit ett lönsamt extraknäck.

Att reklammakarna tar draghjälp av kända röster när ett budskap ska föras fram är något som den senaste tiden blivit allt vanligare. I jakten på det starkaste varumärket används alla medel som står till buds, och att låta kommunikationen ge med hjälp av en professionell skådespelare är ett av många sätt som företag idag hoppas ska bidra till att stärka deras förtroende.

- Vi människor är väl inte mer komplicerade än att vi hellre lyssnar på en röst vi känner igen, än en vi inte kan relatera till. Ju fler sinnen som stimuleras, desto effektivare går budskapet fram – allt fler upptäcker att röster är en faktor som kan ge ett extra mervärde, säger Sussi Otto, som för sju år sedan drog igång Sveriges första röstförmedling. Idag driver hon, tillsammans med kompanjonen Katarina Stjernström, företaget ”Speakers” med sammanlagt 350 olika röster i sitt kartotek.

Bland rösterna finns allt från Sif Ruud och Mikael Persbrandt till Samuel Fröler och Felix Herngren.

Anonym extrainkomst

- När jag drog igång betraktades den här typen av extraknäck som något väldigt fult bland skådisar, det ansågs vara en form att sälja sig, men idag har den attityden ändrats. Skådespelarlönerna är generellt sett väldigt låga och fortfarande görs det för få stora svenska filmer för att det ska kunna försörja hela kåren. Det här är ett bra sätt att få en extrainkomst eftersom de fortfarande kan vara ganska anonyma. Nu för tiden är de flesta reklamfilmer också hyfsat välproducerade och då har de ju inget att skämmas för, säger Sussi Otto.

Att verka i det tysta är dock fortfarande viktigt för alla som ingår i röstbanken, och förfrågningar om att även låna ut sitt ansikte till ett visst varumärke och medverka mer synligt i reklamen får med 95 procents säkerhet avslag.

”Till röstjobben är det däremot ganska sällan de tackar nej. I de fall det har hänt har det varit när de haft politiska eller etiska aspekter på produkten eller företaget, någon avböjde till exempel att låna ut sin röst till Shell av de skälen. Och någon gång har de backat för att reklamen varit riktigt töntig.”

Tusen kronor i sekunden

Hur mycket skådespelarna tjänar på sina extraknäck är följaktligen svårt att få exakta prislappar på, eftersom sekretessen är benhård och taxan varierar med vem som efterfrågas. Enligt bedömningar i branschen kostar dock en 30-sekunders reklamfilm med en känd röst mellan 15 000 - 30 000 kronor.

- Jag vill inte kommentera den siffran, det är oerhört varierande. Priset hänger ju ihop med tillgång och efterfrågan på personen ifråga, och den som av någon anledning är i ropet kan naturligtvis ta mer betalt.

Vilka är mest efterfrågade just nu?

- Micke Persbrant, det är han nästan alltid förresten, Ewa Fröhling och Peter Andersson – ur det lite äldre gardet. Bland de nyare stjärnorna - Alexandra Rapaport och Michael Nyqvist (känd från ”Tillsammans” och bioaktuell som hustrumisshandlare i ’Hem ljuva hem’, reds anm.)

Och vilka tackar fortfarande nej till jobb?

- Rikard Wolff, Mark Levengood och Sven Wollter vill inte att deras röster ska användas i TV-reklam, däremot har det hänt att de har ställt upp för olika former av utbildnings- eller interninformationsfilmer för företag. Och Max von Sydow tackade nyligen nej till ett uppdrag från Nordiska Fondkommission.

Omsätter 8 miljoner på röstreklam

Av arvodena går cirka 85-90 procent direkt till skådespelarna, och resten utgör intäktsbasen för ”Speakers” som i år räknar med att omsättningen landar runt 8 miljoner kronor.

- Vi gör en hyfsad vinst som vi klarar oss bra på, men även om den här delen av branschen omsätter allt mer pengar går inte de stora pengarna till oss, säger Sussi Otto.

- Provisionen är vår enda intäktskälla, vi tar inte betalt för vår tid i form av konsulttimmar utan bara för de jobb som verkligen går i lås. Ibland kan man hålla på och arbeta med en förfrågan i veckor men så blir det inget.

Läs mer

Lotta Edling/Ekonomi24