Riksbanken: Svenskarnas bolån är kritiska

”Enda sättet att få ned skuldnivån är att krascha”

Svenskarna hushållsskulder har ökat snabbt de senaste åren.

Enligt Riksbanken är läget skört.

–Tyvärr är det så att det nästan alltid bara finns en enda väg att få ner den här skuldsättningen, och det är att krascha, säger vice riksbankschef Per Jansson vid en utfrågning i finansutskottet.

Siffror från Riksbanken visar att de svenska hushållens skulder har ökat snabbt de senaste 10-15 åren och snabbare än andra länder.

I dag ligger skuldsättningsgraden i genomsnitt på ungefär 170 procent.

”Finns en väg att gå”

Enligt vice riksbankschef Per Jansson är det ett skört läge som gör att ”riskerna är påtagliga”.

– En sak är säker, när skulderna stiger ökar riskerna på området, säger Per Jansson under en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen.

Enligt honom har alla andra länder förutom Norge drabbats av problem på bostadsmarknaden när skuldsättningsgraden har nått den nivån som Sverige har i dag.

Han tillägger att det nästan alltid bara finns en enda väg att gå för att få ned skuldsättningen.

”Ett retoriskt exempel”

– Och det är att krascha. Det går nästan aldrig att få bort skuldsättningen genom att få en hög tillväxt som alla hoppas på. Och det handlar naturligtvis om att förhindra att man hamnar i en sådan situation att man kraschar, säger Per Jansson under utfrågningen i finansutskottet.

Thomas Lundberg är pressekreterare på Riksbanken.

– Det var ett retoriskt tillspetsat exempel om att det historiskt har visat sig att det många gånger tyvärr har blivit en krasch, och det är den situationen han vill att vi undviker, säger Thomas Lundberg till Aftonbladet.

Finns andra sätt

Enligt Maria Landeborn, privatekonom på SBAB, är det lätt att tolka Per Janssons uttalande som att det som krävs för att sänka skulderna är en krasch på bostadsmarknaden.

– En krasch är ett snabbt sätt att få ned skuldsättningen, men det är ju ingen önskvärd lösning. Man får hoppas att han har fel i att det är enda lösningen, säger Maria Landeborn.

Hon menar att det finns andra sätt att bromsa skuldsättningen.

– Bolånetaket har haft effekt på bolåneskuldsättningen.

Enligt henne har svenskarnas hushållsskulder stigit bland annat på grund av att räntorna har sjunkit. 

– Räntan har nu sjunkit i 15 år och då har vi råd att låna mer, vilket har gjort att skulderna stigit, säger Maria Landeborn.