Så mycket maskar vi på våra jobb

Åsa Passanisi

SOCIOLOGEN: ”Tomt arbete” är ofta en tyst protest

helskärm

Två timmar om dagen.

Så stor del av vår ­arbetstid ägnar vi åt att låtsasjobba och ­göra ingenting.

– Personer med specialistkompetens och anställda högt upp i hierarkin maskar mest, säger sociologen Roland Paulsen.

Majoriteten av svenskarna vill helst ­inte göra någonting på jobbet - om de inte behöver.

Det framgår av en ny studie som Roland Paulsen, doktor i sociologi vid Lunds universitet, gjort.

Och hans forskning backas upp av liknande studier från andra länder, bland annat en finsk undersökning, som visar att anställda maskar i snitt två timmar om dagen.

Missnöje bakom

För att ta reda på vad som ligger till grund för beteendet har Roland Paulsen intervjuat 43 svenskar, de flesta med hög utbildning, som alla ägnar 50 procent av arbetstiden eller mer åt privata ärenden.

– Det är intressant att ta reda på varför människor sysslar med så kallat ”tomt arbete” i en tid då vi upplever att vi har för mycket att göra och ser oss själva som mer effektiva än någonsin, säger han.

Slutsatsen Paulsen drar är att tillfället gör tjuven. Och att det är missnöje med den egna arbetssituationen som ligger till grund för maskandet.

– Sedan är det ju så att alla naturligtvis inte kan maska. Anställda inom vården, skolan och industrin har inte samma utrymme att göra det som personer på ett kontor. Det ligger i yrkenas natur.

Chefer fuskar mer

Chefer och anställda med specialistkompetens har däremot betydligt större möjligheter att surfa bort en stor del av arbetsdagen. ­Utan att någon märker det.

Och det är också i den gruppen den största ­delen latmaskar lär finnas.

– Har du en speciell expertis på ditt jobb är det väldigt enkelt att styra tiden. Chefen kanske tror att en uppgift tar två veckor, när den i själva verket tar en vecka, säger Roland Paulsen.

• Men vad gör då alla arbetsskygga hela dagarna?

– Det varierar, oftast sitter man och slösurfar. Men jag har även pratat med personer som bloggar, skriver på en masteruppsats eller doktorsavhandling samtidigt som de får betalt för att göra andra uppgifter.

Enligt Roland Paulsen vill många han intervjuat ha mer att göra­, men har inte fått gehör för sina önskemål. I förlängningen blir låtsatsjobbandet en slags tyst protest mot att man inte­ anser att jobbet är tillräckligt stimulerande eller meningsfullt.

Sitter av tiden

Internationell forskning visar samtidigt att omkring 24 procent av alla anställda vantrivs så mycket på sina jobb att de börjat känna sig aggressiva mot arbetsgivaren eller företaget. Och en betydligt större andel, 63 procent, är oengagerade och går bara till jobbet för att de är i behov av pengar.

– Men det här är ingenting man pratar om. Att ”sitta av sin tid” på jobbet upplevs som skamligt och det är få som vågar prata om det, säger ­Roland Paulsen.

Gabriel, 35: ”Som att sitta av ett fängelsestraff”

Gabriel, 35, har ett kvalificerat kontorsjobb och en lång högskoleutbildning. Men merparten av sin arbetstid ägnar han åt privata ärenden.

– Jag är helt enkelt missnöjd. Samtidigt skäms jag över att jag inte gör det jag borde, säger han.

Han hör till skaran som gärna surfar runt på nätet när chefen tittar åt andra hållet. Boven i dramat är missnöje med arbetsuppgifterna.

Gör privata ärenden

- Jag har helt enkelt för lite att göra och det har jag påtalat, men ingen vill lyssna och då blir det så här i stället, säger Gabriel.

Uppskattningsvis ägnar han max 50 procent av arbetstiden åt att jobba. Resten av dagen går åt till förlängda fikaraster med kollegor och allmänt maskande med arbetsuppgifter. Dessutom lägger han ner flera timmar om dagen på privata åtaganden.

– Vi är många på jobbet som gör likadant, men det är inget vi pratar om.

Gabriel menar att problemet bottnar i att cheferna organiserar jobbet för dåligt och att beslutsvägarna är långa och tröga.

Inget händer

– Cheferna vill inte ha mer att göra vilket så klart skulle krävas för att omorganisera och ge oss fler arbetsuppgifter. Så i stället händer ingenting.

Gabriel tror att många som har en stressig arbets­situation får för sig att det är ett privilegium att ha för lite att göra på jobbet.

– Men för mig är det tvärtom. Mitt jobb känns oviktigt, mer som att sitta av ett fängelsestraff, eftersom jag inte kan påverka situationen och ändå behöver vara där hela dagarna.

• Men varför jobbar du kvar?

– Jag söker nya jobb, hela tiden. Vill inget hellre än att ha en meningsfull sysselsättning.

Fotnot: Gabriel heter egentligen något annat och är en av dem som medverkat i Roland Paulsens forskningsstudie.

TIPS: Så maskerar du ditt maskande

helskärm

 Sortera alla papper eller dokument på skrivbordet eller i datorn. Först i bokstavsordning och börja sedan om och lägg dem i kronologisk ordning.

 Gå på ett lååångt ”möte” med en likasinnad kollega. Ta med dator eller block för att se viktig ut.

 Gå till helpdesk med påhittat datorproblem. Låt andra med riktiga dator­problem gå före i kön.

 Erbjud dig att köpa fika och börja med att göra en noggrann gallup bland kollegorna om vad ni ska ha för fikabröd.

 Se till att bli suppleant i alla möjliga styrelser och kommittéer på arbetsplatsen. Då kan du låtsas gå på olika möten eller ­läsa på i viktiga dokument.

 Om du behöver skicka brev – ta en lång omväg genom kontoret i jakt på det ­perfekta ­kuvertet.

 Låtsas prata i ­telefon. Prata högt och tydligt (med dig själv) så att chefen hör att du verkligen jobbar. Glöm bara inte att stänga av ringsignalen på mobilen, så den inte ringer mitt i ”samtalet”.

 Spela spel i mobilen och, om någon frågar, säg att du sms:ar med kund/kollega. Tänk på att sänka ljudet och du,brist inte ut i ­jubel när du slår ditt rekord i ­Angry birds!

Hur maskar du?

Nu är vi nyfikna på vad du gör för att slippa jobba. Skriv till oss och berätta! Du får självklart vara anonym.

wendela@aftonbladet.se