Klart med räddningspaket i USA

USA:s politiska ledare har kommit överens om detaljerna i ett finansiellt räddningspaket, uppger den republikanske senatorn Judd Gregg enligt AFP.

Både Barack Obama och John McCain uttalade stöd för planen.

Trötta efter många timmars förhandlingar kom politiker och tjänstemän från kongressen och finansdepartementet ut och träffade journalister på söndagskvällen, svensk tid. Budskapet var att en bred uppgörelse var klar, men att detaljerna måste sättas på pränt innan den kan betraktas som slutligt i hamn.

Kort därefter kom beskedet att USA:s politiska ledare har kommit överens om detaljerna i det finansiella räddningspaketet. Det uppgav republikanske senatorn Judd Gregg enligt AFP.

Finansminister Henry Paulson talade om ”stora framsteg” i förhandlingarna, och hoppet levde om att en uppgörelse skulle vara klar innan dagens slut och marknaderna i Asien öppnar på måndagen.

Senatens majoritetsledare, demokraten Harry Reid, kallade det ett ”genombrott” och gav äran till representanthusets talman Nancy Pelosi, för ett sista minuten-ingripande.

Båda presidentkandidaterna Barack Obama och John McCain uttryckte försiktigt stöd för förslaget.

”Måste svälja”

– Detta är något som vi alla måste svälja och gå vidare med, sade McCain till tv-kanalen ABC.

– Att göra ingenting är helt enkelt inte ett acceptabelt alternativ.

Barack Obama sade att det nya utkastet till planen tillgodosåg flera av hans krav. Bland annat vill han att statens insatser för att rädda finanssektorn ska övervakas av en oberoende kommitté, och att skattebetalarna ska få chansen att på sikt få tillbaka något av de 700 miljarder dollar som krispaketet kostar.

Även om förhandlingarna ros i hamn lär det dröja några dagar innan kongressen kan rösta om räddningsplanen.

Representanthuset väntas rösta redan på måndagen, men i senaten är läget mer komplicerat enligt källor i Washington. Ingen omröstning väntas ske där förrän tidigast på onsdag.

Planen innebär att USA:s regering för skattepengar ska ”köpa” osäkra fordringar för att ge finansinstitutionerna större penningresurser.

Enligt ett utkast som Nancy Pelosi presenterade på söndagen ska dock pengarna betalas ut stegvis, med möjlighet för kongressen att stoppa processen.

Dessutom ska krispaketet sätta stoppa för dyra fallskärmar för bolagschefer i de räddade företagen, och innehålla ekonomiskt skydd för bostadsägare som riskerar att inte kunna betala av sina lån – själva roten till den nu pågående krisen.

Säkerhetsnät

Det alla först och främst är intresserade av är att få veta hur mycket pengar parterna kan enas om att gå in med, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker vid SEB.

– Det är viktigt att det landar omkring de nivåer som det talats om tidigare och inte så mycket lägre, säger han.

När överenskommelsen har klubbats igenom tror Mitelman att marknaden kommer att tolka det som att det skapats ett säkerhetsnät.

– Det är ett säkerhetsnät som är viktigt för riskaptiten. Men nätet kommer att ha vissa maskor. Det kommer att finnas banker som faller igenom – små banker och mindre fondbolag som inte bedöms vara så viktiga att de spelar någon roll för det finansiella systemet.

I dag ligger mycket av fokus på den summa pengar som staten skjuter in för att rädda banksystemet. Men Mitelman påminner om vad som hände i Sverige under bankkrisen i början på 1990-talet.

– Usla värdepapper som köptes upp visade sig vara ganska värdefulla i slutänden, så kostnaden för den svenska staten blev väl i det närmaste noll.

TT