Billiga bolån – det varar inte för evigt

Nu börjar boräntorna stiga igen.

Om det är ett tecken på en vändning är det ingen som vet.

Det är ett mycket osäkert ekonomiskt läge just nu.

Och jag tror att vi kan vänta många obehagliga överraskningar framöver.

Våra största lån är ofta bolånen och det är lån vi sedan lever med under många år. Därför måste vi alla lära oss se framåt i tiden när vi tar bolån. Särskilt när vi lånar stora belopp.

I dag betalar vi 1,5–1,9 procent för ett rörligt bolån. Efter skatteavdraget blir det 10 500–13 300 kr om året för ett miljonlån. Så billigt räknat i kronor har det nog aldrig varit. Då är det frestande att låna till renoveringar, aktieköp och långresor. Det går till och med att tjäna lite på att ta lån och sätta in på ett sparkonto med hög ränta.

Men detta tar snart slut. Frågan är bara när och med vilken kraft det vänder.

Riksbanken gör prognoser som sedan ligger till grund för besluten om den ränta som de indirekt styr våra låneräntor med. Tittar vi på diagrammen bildar kurvorna en solfjäder. De kan gå allt från rätt ner till rätt upp. Så osäkert är läget.

Det handlar framför allt om vart priserna är på väg. Riksbanken tror att om tre år kan inflationen vara kring 4 procent. Eller 5,5 procent. Det senare är den högsta prognoskurvan. Då stiger styrräntan till 6 procent. Lägg sedan på 1–2 procentenheter – för bankerna lånar också på andra, dyrare sätt och ska dessutom tjäna lite pengar på oss. Då är vi uppe i en rörlig boränta på uppåt 8 procent. Detta är Riksbankens värstingkurva för 2012.

Men det kan gå fortare än så. Stiger priserna i omvärlden, framför allt på råvaror som alla vill ha, slår det igenom även på svenska varor.

Då måste Riksbanken agera snabbare med höjningar.

Det enda som kan ge sänkt ränta nu är att finanskrisen fördjupas ytterligare. Den risken är långt ifrån över.

Någon kvarts procentenhet finns kvar. Sedan återstår andra metoder som i praktiken kan innebära att det trycks nya sedlar. När det sedan vänder finns mycket pengar i omlopp och det kan ge kraftiga prisökningar. En räddningsåtgärd nu kan alltså leda till en räntechock längre fram.

Och vi ska komma ihåg att bara för att priserna stiger i allmänhet så behöver det inte betyda att priserna stiger på bostäder. Har vi en hög arbetslöshet trycker det ner bopriserna.

Så vad ska du göra? Måste du låna mycket bör du räkna med 8 procents ränta i din kalkyl. Har du marginaler kan det räcka med 6 procent, som är den genomsnittliga ränta vi hade fram till finanskrisen. Ta motsvarande pengar från lönekontot och sätt in på ett särskilt konto. Fortsätt att betala din nuvarande ränta.

Mellanskillnaden är en bra buffert. Den kan du använda till extra amorteringar om räntorna fortsätter att vara låga. När räntan stiger är din ekonomi redan anpassad för detta. Det är bara bufferten som inte växer lika mycket.

Så sparar jag själv

?Under många år sparade jag främst genom att amortera och numera är jag skuldfri och äger en bostadsrätt och en sju år gammal bil. I dag kan jag spara 20 procent av lönen.

Det mesta går in på ett sparkonto med bra ränta. Härifrån tar jag pengar till resor och liknande. Jag har också flyttat en del till fasträntekonto.

Jag har en mindre aktieportfölj med aktier i H&M, Millicom, Alfa Laval, Securitas och Loomis. Alla företagen som är relativt konjunkturokänsliga och de verkar internationellt.

Jag har även en liten fondportfölj som jag inte hann placera om i före raset. Där finns fonder i Indien och Kina samt Europa småbolag. Dessutom har jag en fond för europeiska företagsobligationer. Detta är ingen mix som jag rekommenderar, risken är alltför hög för den som inte är på alerten.

Det pensionssparande jag har är olika tjänstepensioner. Jag har ingen privat pernsionsförsäkring.

Tjänstepensionerna är fondförsäkringar och jag gör en översyn en gång i halvåret. Ungefär hälften ligger i aktiefonder, främst globalt och Norden.

Jag har också en del i Spiltan Räntefond Sverige där avgiften bara är 0,10 procent. Dessutom har jag lite i länder som jag räknar med har god tillväxt tills jag behöver pengarna. Bland annat har jag bricfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). I PPM har jag bytt fonder varje år utom Lannebo Småbolag som jag haft sedan starten.

En liten, liten del av mitt sparande är mer glädjefyllt. Då och då unnar jag mig en tavla eller ett vackert smycke. Just nu väntar jag på att se om jag vinner budgivningen på en ring på en auktionssajt.

Annika Creutzer, Chefredaktör för E24:s privatekonomiska sajt Pengar24