Coops toppar hoppar

Cheferna får rekordfallskärmar- trots miljardförlust

"Ett ekonomiskt system för en lyckligare mänsklighet."

Så beskrev kooperationen sig själv 1905.

Och det stämmer än i dag - åtminstone för KF:s och Coops chefer.

Utlösta fallskärmar på 46 miljoner kronor, rekordlön till nuvarande vd:n och ett antal hemliga avgångsvederlag.

Det är facit de senaste två åren, trots en miljardförlust.

Ninel Jansson, Handels förbundsordförande, är fly förbannad:

- Det är fullständigt barockt. Det är ju svängdörrar där uppe. En del chefer hinner inte ens landa på sin plats så är de ute igen.

Senaste exemplet är Andreas Falkenmark. För två veckor sedan tvingades han lämna chefs-rummet på Coop Sverige. Efter bara elva månader som vd kunde han kamma hem en fallskärm på 30 månadslöner, värd 9,3 miljoner kronor.

Marknadsmässig lön

Fattigmansursprunget, som kooperationen gärna stoltserar med, känns långt borta:

"Konsumentkooperationen grundades i mitten av 1800-talet när människor började gå samman i föreningar för att påverka sin situation som konsumenter. Billigare och bättre varor var målet. Och det fanns mycket att göra i en tid då mjölet i butiken kunde vara uppblandat med krita och mjölken utspädd med vatten."

Så står det på KF:s, Kooperativa Förbundets, hemsida, och slutklämmen är uppfordrande:

"Att bekämpa brister i marknadens sätt att fungera har alltid varit en viktig uppgift för KF."

Men i dag hänvisar kooperationen utan att tveka till - just det, marknaden - när chefslönerna sätts. Och således kan den nuvarande vd:n i Coop Norden Svante Nilsson plocka hem 7,8 miljoner kronor om året.

- Man kan tycka att lönen är jävligt hög, men den är marknadsmässig, säger styrelseledamoten TorBjörn Jonsson.

Vd Svante Nilsson låter själv lätt förvirrad när han ska försvara lönen:

- Jag förstår att det är svårt att förstå den... det kan vara svårt för mig ibland också när jag funderar över det...

Säger detaljhandelsbranschens bäst betalde vd, som tjänar två miljoner mer än succéföretaget Hennes & Mauritz vd Rolf Eriksen.

Samtidigt har KF-koncernen de två senaste åren gjort en sammanlagd förlust på 942 miljoner kronor. Och bakslagen fortsätter. Enbart i Coop Norden, skapat den 1 januari 2002 och gemensamt ägt med den danska och norska kooperationen, uppgick förlusten första kvartalet 2003 till 271 miljoner kronor.

Coop är sedan förra året Nordens största dagligvaruföretag. I arbetet med att smälta samman de tre nordiska kooperationerna har chefer kommit och gått i hög, fallskärmsgenererande takt.

Först utsågs KF:s koncernchef Roland Svensson till vd för Coop Norden. I ett slag höjdes hans lön från 3,5 miljoner till 5,3 miljoner. Och redan från start visste Coop Nordens styrelseordförande Ebbe Lundgaard att Svensson ville gå i pension när han sjösatt företaget.

- Han var på väg till pension när vi anställde honom, säger Lundgaard.

Gick efter 16 månader

Och mycket riktigt, efter ett år och fyra månader kunde Roland Svensson dra sig tillbaka med 10,2 miljoner i avgångsvederlag och tre miljoner i pensionsavsättningar.

I dag är snickarna febrilt sysselsatta med att iordningsställa herrgården Knobesholm i Halland där den 61-årige pensionären ska njuta av ålderdomen med sin hustru, ambassadören Viveka Bohn.

Då behöver de inte längre vara så ofta i bostadsrätten på Östermalm utan kan spatsera fritt på sina 867 hektar stora ägor.

- Det är en gigantisk fastighet, säger Gert Carlsson på stadsbyggnadskontoret i Falkenberg.

Men det var inte bara Roland Svenssons framtid som avgjordes hösten 2001. Den norska och danska kooperationens vd:ar måste ju också få något att göra i den nya organisationen. Därför utnämndes båda till vice koncernchefer i Coop Norden. Redan efter ett år lämnade dansken Jørgen Clausen bolaget. Avgångsvederlag: 10 miljoner kronor.

- Vi tog med alla tre, väl vetande att det inte var någon permanent lösning, säger Ebbe Lundgaard.

Under sin korta tid i Coop Norden hann Roland Svensson avverka två vd:ar för dotterbolaget Coop Sverige. Erik Olsson avgick i juli 2002, med en fallskärm på 31,5 månader, värd 10,6 miljoner kronor. I dag är han vd för Posten.

Roland Svensson var den som gav Erik Olsson rätt att själv utlösa sin fallskärm:

- När man har stora fusioner måste man ge ökad trygghet för nyckelpersoner. Därför fick man acceptera att ge honom den här typen av förmån.

Det låter som om det gamla kooperationsidealet om att jobba för en "lyckligare mänsklighet" nu mer handlar om att skapa lyckliga chefer?

- Det tycker jag är ett demagogiskt uttryckssätt. Det finns nog de chefer som är lyckliga och de som inte är så lyckliga. Det är ju inte alltid en dans på rosor.

Efter Erik Olsson kom och gick elvamånadersmannen Andreas Falkenmark, som alltså fick 9,3 miljoner när han sparkades ut.

Dessutom kastades Coop Banks vd Thomas Idermark nyligen ut med en fallskärm på 3,1 miljoner kronor.

hemliga fallskärmar

Så långt de kända avgångsvederlagen inom kooperationen. De okända är nästan lika många. På kort tid har bland annat följande chefer lämnat KF-koncernen: Gunilla Berg, finanschef och vice vd KF, och Elisabeth Ström, vice vd KF.

Kooperationen vägrar att berätta hur höga deras avgångsvederlag är.

Elisabeth Ström var "strategisk rådgivare" åt Roland Svensson den sista tiden innan hon slutade.

Ströms okända avgångsvederlag ligger garanterat i mångmiljonklassen, med tanke på att hennes inkomst 2001 var 3,5 miljoner kronor. Sedan hon slutade förra sommaren har hon skrivit en bok och "varit hemma med barnen".

Men nu är Roland Svensson-epoken över, när koncernchefen själv avgjorde de underlydande chefernas lön och villkor. Det gör numera styrelserna, enligt KF:s ordförande Nina Jarlbäck.

Dessutom är tolv månaders avgångsvederlag i dag max, inga nya avtal med upp till tre års vederlag skrivs under.

Jarlbäck är också emot fallskärmar som kan utlösas av vd:n själv.

Frågan är om det räcker. Nu mullrar det bland medlemmarna och de anställda. Ninel Jansson, ordförande i Handelsanställdas förbund, säger:

- De sämst ställda startade kooperationen som en motvikt. Det ursprunget är helt borta i dag. Det är som vilket krämarföretag som helst.

Kooperationen blöder. Förlusten det första kvartalet 2003 för Coop Norden var 271 miljoner. Ändå får cheferna rekordlöner och rekordfallskärmar. Aftonbladet har granskat fattigmansföreningen som blev en rikemans-klubb.

Joachim Kerpner