Riksbanken rör inte räntan

Tror på förstärkning av konjunkturen

STOCKHOLM

Riksbanksledningen beslöt som väntat att lämna reporäntan oförändrad. Men inflationsutvecklingen är så pass svårbedömd att Riksbanksdirektionen beslutat att hålla ett extra penningpolitiskt möte om en månad.

När den senaste inflationsrapporten publicerades i juni räknade Riksbanken med att konjunkturen skulle ta fart i USA och det bedömdes stimulera en återhämtning också i andra delar av världen.

"Sedan dess har bland annat den fortsatta börsnedgången och ökade säkerhetspolitiska risker bidragit till att osäkerheten om tillväxtutsikterna ökat", skriver Riksbanken.

Det troligaste är dock fortfarande en förstärkning av konjunkturen under de närmaste åren, enligt Riksbanken.

Men utvecklingen på de finansiella marknaderna och hur det påverkar ekonomin motiverar en skärpt uppmärksamhet enligt Riksbanken, som därför beslutat att hålla ett extra penningpolitiskt möte den 14 november för att göra en förnyad avstämning av läget.

Sänker BNP-prognos

Riksbanken räknar nu med att tillväxten blir något svagare de kommande åren än vad som antogs i den föregående inflationsrapporten.

Finanspolitiken bedöms bli mindre expansiv bland annat för att utgiftstaken inte ska överskridas. Den inhemska efterfrågan blir därmed lägre samtidigt som också nettoexporten bedöms bli mer dämpad än tidigare.

Riksbanken spår att Sveriges BNP växer med 1,7 procent 2002, 2,3 procent 2003 och 2,1 procent 2004.

"Resursutnyttjandet bedöms i utgångsläget vara relativt högt trots den avmattning som skett. Under prognosperioden blir det dock troligen något lägre än i tidigare bedömning", skriver Riksbanken.

Den underliggande inflationen, UND1X-inflationen, bedöms i huvudscenariot, vid oförändrad reporänta, uppgå till 1,8 procent på ett års sikt och till 1,9 procent på två års sikt. Motsvarande bedömning för KPI-inflationen är 2,1 respektive 2,3 procent.

Den största osäkerheten i bedömningen av inflationsutsikterna rör effekterna av utvecklingen på de finansiella marknaderna enligt inflationsrapporten.

Dämpad efterfrågan

"Hittills har anpassningsprocessen skett i ordnade former, men det kan inte uteslutas att börsutvecklingen får större effekter än vad som antas i huvudscenariot".

"Om aktiebörserna fortsätter att falla, efter de senaste dagarnas uppgång, eller om effekterna av den nedgång som redan inträffat visar sig bli mer omfattande kan ett mindre gynnsamt scenario för svensk ekonomi komma att realiseras", skriver Riksbanken i rapporten.

Den inhemska efterfrågan kommer att dämpas på grund av en stramare finanspolitik. Samtidigt antas att skatten kommer att höjas i några kommuner och landsting. Effekten blir en svagare utveckling av hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter.

Riksbanken skriver också att löneökningstakten har varit något högre än bedömningen i föregående inflationsrapport. Under hösten kommer dessutom retroaktiva löner att utbetalas, vilket kan komma att innebära att den genomsnittliga löneökningstakten i ekonomin stiger ytterligare. Löneprognosen revideras därför upp för innevarande år.

Direktionens beslut innebär att den viktigaste styrräntan, reporäntan, ligger kvar på 4,25 procent. Senast reporäntan ändrades var den 25 april, då den höjdes med 0,25 procentenheter.

TT