Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Frans, Frank

Skulden har ökat till 1 225 miljarder

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2003-09-22

Gabriellas andel av statsskulden blev 8215 kronor mer på ett år

Statsskulden ökar igen.

Efter att ha minskat i fyra år i rad är den positiva trenden bruten.

För Gabriella Sjökvist, 22, betyder det att hennes del av skulden ökat med 8 215 kronor.

Strax före klockan tio i dag går finansminister Bosse Ringholm den traditionella promenaden från finansdepartementet till riksdagen. Med sig har han förslaget till nästa års statsbudget på cd.

Enligt de färskaste siffrorna från Riksgäldskontoret, som sköter upplåningen, har statsskulden ökat med 77 miljarder kronor sedan den förra budgetpromenaden.

Då var skulden 1 148 miljarder kronor. Nu är den 1 225 miljarder. Eller för att vara exakt: 1 224 571 632 342 kronor.

Sedan Bosse Ringholm presenterade den förra budgeten för ett år sedan har den ökat med 8 215 kronor till 136 722 kronor.

Långt till skräcksiffrorna

Gabriella Sjökvist representerar varje svensks andel av statsskulden. 22-åriga Gabriella jobbar just nu både i hemtjänsten hemma i Enköping och som affärsbiträde på Lindex.

– Det är kul med lite variation.

Hon har funderat på att flytta tillbaka till Stockholm men ändrat sig.

– Jag har pojkvän nu så därför stannar jag i Enköping ett tag.

Trots att skulden ökar för första gången på fyra år är det ändå långt till 1990-talets skräcksiffror. 1998 var statsskulden som högst. Då motsvarade den 160 047 kronor per person.

Under en följd av år sålde staten egendom, exempelvis aktiemajoriteten i Telia, och fick på så sätt affärerna att gå ihop.

Men under det senaste året har utförsäljningarna minskat. Samtidigt har lågkonjunkturen bromsat ökningen av skatteinkomsterna. För att få pengarna att räcka tvingades staten att börja låna igen.

Högre andel svenska lån

Mest pengar har lånats från svenska banker, företag och privatpersoner. 72 procent av statsskulden är i svenska kronor jämfört med 67 procent för ett år sedan.

Att utlandsskulden dragits ner beror på att den innebär en risk. Om den svenska kronan minskar i värde ökar skulden i utländsk valuta automatiskt. Det har Riksgäldskontoret velat undvika.

Mellan 1983 och 1999 stod Mathias Abrahamsson som symbol för statsfinanser i olag. 2000 tog jämnåriga Gabriella Sjökvist över stafettpinnen.

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln