Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Svag kronkurs ökar Sveriges EU-avgifter

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-09-24

men ökad export kan rädda statens budget

Den svaga svenska kronkursen gör det inte bara dyrt att åka på semester utomlands.

Den ökar också Sveriges avgifter till EU så mycket att budgeten hotar att spricka.

Hoppet står till den svenska exporten som gynnas av den låga kronkursen.

Nästa år har finansminister Bosse Ringholm räknat med att betala 23 miljarder svenska kronor till EU. Men avgiften sätts i euro och kan därmed växa eller minska beroende på om kronan försvagas eller förstärks mot euron. Avgörande är den kurs som noteras på årets sista dag.

Just nu ser avgiften ut att växa kraftigt. Sedan årsskiftet har kronan tappat mer än en tiondel av sitt värde. Terrorattackerna mot New York och den därpå följande oron på världsmarknaderna har gjort att kronan försvagats ytterligare.

”Svårt räkna ut nettoeffekten”

Under måndagförmiddagen kostade en euro 9,91 kronor. Håller kronan sig på den här nivån, skulle EU-avgiften kunna stiga med hela 2 miljarder kronor. Och därmed skulle höstbudgetens säkerhetsmarginal på 1,8 miljarder kronor redan vara uppäten.

– EU-avgiften ökar visserligen när kronan sjunker, men det där är ett alldeles för endimensionellt sätt att se på saken. Den svaga kronkursen har många andra effekter på budgeten och det är en omöjlig uppgift att räkna ut vilken nettoeffekten blir, säger Mats Kinnwall, valutaexpert på Handelsbanken.

Svag kronkurs ger flera negativa effekter på statsbudgeten; förutom höjd EU-avgift också en högre inflation och en ökning av den utländska delen av statsskulden.

– Men man kan också se det så här: Om vi inte hade så här svag krona så skulle inte den svenska exporten vara så hög, säger Mats Kinnwall.

Fölster: Det blir lättare att klara utgiftstaket

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, tror dock att kronans låga värde kommer att hjälpa regeringen att hålla det totala utgiftstaket.

– Det här fungerar precis som devalveringarna på 70- och 80-talen. Det stimulerar ekonomin och tillsammans med Riksbankens räntesänkning gör det sannolikt att det blir lättare att hålla utgiftstaken för 2002 och 2003. Framför allt för att det blir lättare för våra exportföretag, säger han.

Helena Utter

Följ ämnen i artikeln