1 av 4 matbutiker har bommat igen
Publicerad 2013-11-04
2 000 affärer har försvunnit sedan 1996
Glesbygden töms på folk - och på butiker.
På 17 år har en av fyra livsmedelsbutiker försvunnit, enligt en granskning av SVT Nyheter.
– De trognaste kunderna har varit de äldre. Nu försvinner de en efter en, säger handlaren Anne-Marie Eriksson i Björksele.
Snart stänger hon för gott.
Sveriges befolkning har ökat med åtta procent. Trots det har en av fyra butiker försvunnit.
SVT Nyheters granskning visar att det finns 2 000 färre livsmedelsbutiker i dag jämfört med 1996.
Värst är det i glesbygdskommunerna. Bara två av fem småbutiker, med en omsättning på mindre än sju miljoner kronor per år, finns i dag kvar.
Något för alla
Snart bommar ännu en lanthandel igen. Efter åtta år avvecklar handlaren Anne-Marie Eriksson, 59, sin verksamhet i Björksele i Västerbottens län.
- Det är svårt att veta vad man ska ta hem till folk. De äldre har en annan smak än de yngre. Sen är det osäkert om de kommer och handlar.
Hon har velat sälja lokalen i tre år. Förra ägaren gick i konkurs. Anne-Marie Eriksson vill stänga innan hon hamnar i samma knipa.
- Nu när jag ska lägga ner, då tycker alla att det är jobbigt och besvärligt.
Tvingas åka tre mil
Närmaste butik finns i grannkommunen Malå. Dit är det drygt tre mil.
- Det är väl dit de åker och handlar i alla fall antar jag, säger Anne-Marie Eriksson.
Erik Westholm, professor i kulturgeografi, lyfter fram två förklaringar till att kunderna övergiver lokalhandeln:
- Det beror på minskad befolkning och ändrade vanor. Vi har större krav på våra inköp än vad vi kan få i den lokala butiken. De flesta på landsbygden vill ha kvar den lokala butiken men helst handla någon annanstans.
Utvecklingen är densamma i storstäderna.
”På dekis länge”
- Konsumtionen koncentreras till megahuspunkter där man kan handla allt. Kunderna åker längre. Landsbygdens invånare är också väldigt kopplade till städerna i dag. Det är vanligare och vanligare att någon i hushållet är stadsnära varje dag, säger Erik Westholm.
Men butiksstängningarna behöver inte vara dödsstöten för byn.
- Vi har undersökt om flyttningen ut och in påverkas om butiker läggs ner eller inte. Där kan man inte se någon egentlig effekt. När en lanthandel lägger ned så har den varit på dekis ganska längre. De flesta har redan etablerat andra köpvanor.
Länen som drabbats värst av butiksdöden
DALARNA OCH GÄVLEBORG: Tre av fem, nära 60 procent, av de små livsmedelsbutikerna i Dalarna och Gävleborgs län har lagts ner sen mitten av 1990-talet. Totalt är över 200 butiker borta. Det har lett till stora förändringar i det sociala livet i glesbygden.
ÖSTERGÖTLAND, SÖDERMANLAND OCH GOTLAND: I Östergötland, Södermanland och på Gotland har antalet butiker sammanlagt minskat med en av fem, 22 procent. Antalet små butiker i de tre länen har mer än halverats sedan 1996.
SMÅLAND: På 15 år har över en fjärdedel av alla matbutiker i Småland försvunnit. Aneby kommun är en av de som drabbats värst. Förut fanns sju butiker, nu bara två större butiker och en lanthandel.
VÄSTERBOTTEN: Butiksdöden fortsätter i Västerbotten. Under 17 år har antalet affärer i Västerbotten minskat drastiskt. Två av fem, 39 procent, är borta. Det är främst de små butikerna som lägger ned. Nu försvinner en till, butiken i Björksele.
JÄMTLAND OCH VÄSTERNORRLAND: I Jämtland och Västernorrland har antalet affärer totalt minskat med nära två av fem, 35 procent, sen 1996. Tre av fem småbutiker, 60 procent, har försvunnit under samma period.
Så här gjordes granskningen:
Dagligvarubutik är en affär som säljer varor som livsmedel, hygienartiklar, hushållspapper och blommor.
Underlaget visar inte vad butiken heter eller vilken kedja den tillhör.
Myndigheten har också gjort en indelning av butikerna efter storlek, utifrån omsättning. Enligt myndigheten visar underlaget samtliga butiker i Sverige. Enstaka bortfall kan ändå förekomma.
Faktaunderlaget i SVT:s granskning kommer från myndigheten Tillväxtanalys. Det visar enskilda butiker som funnits sedan 1996 och koordinater för dem.