Låna på bostad till aktier – det sämsta du kan göra

Det är lätt att dras med i börsyran.

Rubrikerna i affärstidningarna ropar ut ”Vi har det värsta bakom oss” och ”Nu vänder det”.

Men för hushållen har vi tyvärr bara sett början på nedgången.

Vid årsskiftet började jag ge detta råd: Har du pengar som du har råd att förlora är det rätt tid att placera i aktier och aktiefonder. Men var beredd på rekyler. Den svenska börsen är en av de börser i världen som har störst svängningar.

Gå därför inte in med allt på en gång utan fördela på flera inköpstillfällen. Ett bra sätt att göra det är att månadsspara i fonder.

Det kan låta som krisen är över. Men det stämmer inte.

Börskurserna styrs av framtidstron. Och visst kan det se ljusare ut för de stora svenska företagen om vi blickar två–tre år framåt.

Det är alltså inte läget här och nu som ger oss börsrallyt. För just nu råder lågkonjunktur.

Företagen får inte sina varor sålda och allt fler människor förlorar jobben.

Börsraset började för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det var alltså baserat på det vi ser nu i den svenska ekonomin och hos de svenska företagen.

När det nu är jubel i rubrikerna är det alltså riktat till placerarna på börsen och till alla andra som har till jobb att blicka framåt. Rubrikerna riktar sig inte till dig och mig. För när det gäller hushållsekonomin är det snarare de nattsvarta rubrikerna som passar bäst. Krisen har knappt börjat och i plånböckerna har få märkt av den. Det är snarare tvärtom. I år har vi, i genomsnitt, fått mer pengar att handla för än på länge. Skattesänkningar, löneökningar, ingen inflation och ovanpå det de kraftiga räntesänkningarna. Så visst känns det för många precis så glatt som i rubrikerna.

”Vad är det för lågkonjunktur som alla pratar om? Jag har ju fått det bättre än någonsin i år”, är en kommentar som jag mött från flera.

Då försöker jag förklara att vi är i början av en lågkonjunktur som de flesta av oss kommer att märka av framöver.

Och nu blir scenariot inte lika trevligt. Först kommer arbetslösheten att öka och den väntas nå sin topp 2010–2011. I dag ropar kommunerna på mer pengar från staten. Men det är troligen bara en västanfläkt mot de hål som ska fyllas 2012 när skatteinkomsterna krympt på grund av arbetslösheten.

Jämför vi med finanskrisen som började 1990 så kom inte de tuffa besparingarna gentemot hushållen förrän 1995. Det var ungefär samtidigt som bostadspriserna var som lägst och räntan var som högst.

Ingen finanskris är lik den andra. Men om vi lär av historien för att förstå framtiden, som någon så klokt uttryckte det,

så är det sämsta vi kan göra nu följande:

Ta ett topplån på bostaden och placera på börsen.

Annika Creutzer, Chefredaktör för E24:s privatekonomiska sajt Pengar24