Nytt jobb - trots svåra sjukdomen

Sara Milstead

Åsa, 40, har MS: Utan kollegorna och träningen hade jag inte stått här i dag

helskärm

Hon hade precis fött sin son och var mitt i amningscirkusen när högra kroppshalvan domnade bort.

Ett halvår senare kom domen:

Åsa Gunnarsson hade drabbats av MS.

- Jag bara rasade ihop, berättar hon.

De första symtomen kom våren 2011. Åsa Gunnarsson var föräldraledig från sitt jobb på en cateringfirma och njöt av att få umgås med sin lille son. En dag märkte hon att synen hade blivit sämre. Det blixtrade för ögonen och hon fick konstiga stickningar i högra sidan.

- Min första tanke var förstås att jag var en utarbetad småbarnsmamma, säger Åsa.

Domningarna blev värre

Men domningarna försvann inte. I stället blev de värre. Åsa började sluddra och fick svårt att gå.

- Högerbenet följde inte med mig. Det såg ut som om jag hade tagit tio öl för mycket, typ.

- Jag gick ner mig totalt. Till slut sökte jag hjälp på vårdcentralen som skickade mig vidare till en neurolog på akuten.

Läkaren som gjorde undersökningen på sjukhuset beställde omedelbart en CT-röntgen. Plåtarna ”visade något” - som doktorn uttryckte det - och några veckor senare fick Åsa veta att hon led av en aggressiv form av MS, multipel sklerosis.

Fick en djup depression

- Hela min värld bara rasade. Jag visste ju ingenting om sjukdomen. Jag såg bara framför mig hur jag om några år satt i rullstol och dreglade, ungefär. Jag gick in i en riktigt djup depression, berättar hon.

Åsa sjukskrev sig från jobbet och ordinerades bromsmediciner. Först efter ett år började hon må lite bättre, så pass att hon kände sig rastlös.

- Jag testade under tre månader att gå tillbaka till mitt gamla jobb, men det funkade inte alls och deltid var inget alternativ. Så jag sökte plats som volontär, bland annat på Erikshjälpen. Trots att jag hade fruktansvärt ont och knappt kunde gå kände jag ändå att jag behövde något att göra. Jag behövde träffa folk, helt enkelt.

Ringde gymet

Via arbetsförmedlingen fick hon veta att hon hade rätt att ­arbetsträna, men att det ankom på henne själv att hitta en lämplig arbetsplats. Så kom Åsa att tänka på Friskis och svettis.

- Jag ringde det lokala gymmet och de sa direkt ”Självklart, kom in så pratar vi.”

Erbjöds deltid

Åsa fick hjälpa till i receptionen två timmar varje dag. På köpet fick hon för första gången ordentlig träning. Och sakta, sakta vände hälsan till det bättre.

- När jag kom hit orkade jag knappt vrida av ett lock - nu lyfter jag utan problem 40 kilo, säger hon.

Medan artikeln skrivs har hon erbjudits en utvecklingsanställning på gymmet.

- Mina kollegor har varit så stöttande. Utan dem och träningen hade jag inte stått här i dag, säger hon.

Sjuk? Det här är dina rättigheter

 Har du redan ett jobb, brukar försäkringskassan kalla till avstämningsmöte där du, arbetsgivaren och din läkare träffas. Man gör då upp en ­rehabiliteringsplan. Saknar du arbetsgivare är arbetsförmedlingen med vid mötet.

 När det finns en plan har du rätt till ­rehabilitering. Du kan exempelvis arbetsträna efter ­dina förutsättningar, utan stress. Behöver du nya hjälpmedel har du rätt att söka bidrag för det.

 Saknar du jobb, kan du söka praktikplats ­eller arbetsträna med stöd av arbetsförmedlingen. Har du fortfarande sjukpenning kan du använda den. Har du ­inte rätt till sjukpenning kan du få aktivitetsstöd.

Om du har nedsatt ­arbetsförmåga, kan din arbetsgivare få ekonomiskt stöd när du anställs. Anställningen ska vara anpassad ­efter dina förutsättningar och särskilda behov. Arbetsgivaren får då bidrag ­under högst ett år.

 Forskning visar att du har störst chans till en lyckad återgång i arbetslivet om du har stöd av dina kollegor.
 

Källor: Aftonbladet,­ Försäkringskassan samt ­Suntliv.nu

Åsas tips: Så gör du för att få jobb

Tänk framåt! Lås dig inte vid vad du har gjort tidigare, fundera i stället på vad du vill göra. Var beredd att testa ­något helt nytt.

Använd ditt ­nätverk för att hitta kontakter. Facebook är väldigt användbart. Tro inte att arbetsförmedlingen kommer att lösa problemen åt dig.

Ta reda på vad du är ­berättigad till, rent ekonomiskt. Det finns flera olika ersättningar för sjuka, men ingen kommer att tala om för dig vad du kan begära. Jag visste till exempel inte att det fanns något som hette rese­bidrag eller att du kan få hjälp med bostadsanpassning.

 Spara kvitton – sjukresor är till exempel avdragsgilla i ­deklarationen.