Ja till euron då ska du binda räntan

Risk för räntechocker när kronan ska anpassa till EMU

Ett gott råd:

Bind räntan om det blir ja i folkomröstningen om att byta kronan mot euron.

I alla fall under ett par år.

helskärm

I går levererade EU-kommissionen med ekonomiansvarige Pedro Solbes i spetsen sitt årliga betyg på svensk ekonomi. Det blev klart godkänt - med ett undantag.

Reservationen gäller den svenska kronan. Värdet på den varierar alltför mycket för att Sverige ska kunna byta kronan mot den gemensamma valutan euro.

Ett väntrum för euro

För att råda bot på det förväntar sig kommissionen "att Sverige beslutar sig för en anslutning till ERM2 i sinom tid".

Den mystiska beteckningen ERM2 står för EU:s växelkurssamarbete och fungerar som ett väntrum för de länder som ska gå över till euro.

Sverige har sedan november 1992 flytande växelkurs. Det innebär att kronan guppar omkring ganska planlöst på det ekonomiska världshavet. Värdet sätts varje dag och har varierat kraftigt.

Men i ERM2 får värdet inte fluktuera hur mycket som helst. Den vanligaste tillåtna värdeförändringen är 2,25 procent.

Om kronans riktvärde jämfört med euron är 8,90 kronor får euron alltså aldrig kosta mindre än 8,70. Och aldrig mer än 9,10.

För att hålla kronan mellan de tillåtna ytterpunkterna har svenska myndigheter ett par snabbverkande verktyg. Det är Riksbankens styrränta och stödköp eller storrea på kronan.

Då höjer de räntan

Om värdet på kronan hotar att sjunka nedanför den lägsta tillåtna nivån jämfört med euron tvingas Riksbanken att höja räntan - eller stödköpa kronor. Om kronans värde däremot ser ut att klättra över den tillåtna toppnivån är det räntesänkning, eller valutarea, som gäller.

Den 14 september går svenska folket till val och avgör om kronan, Sveriges valuta sedan 1873, ska ersättas med den gemensamma EU-valutan euro. Om det blir ja i folkomröstningen kommer kronan att anslutas till ERM2 så snart man kommit överens om en riktkurs.

Känns i plånboken

Vid ett ja i folkomröstningen kan det alltså vara dags att binda bolånen. De rörliga bolånen är direkt beroende av nivån på Riksbankens styrränta. Höjs den, för att försvara värdet på kronan, märks det direkt i plånboken för den som har rörliga lån.

Den läxan tvingades många att lära sig redan under den stormiga hösten för tio år sedan. Då höjde riksbanken räntan till både 75 och 500 procent i fåfänga försök att försvara den fasta kronkursen. Det grävde djupa hål i hushållskassan för många.

Den här gången kommer svängningarna inte att bli lika dramatiska - om det blir några alls. Trots att kronan är en liten - och därmed sårbar - valuta är betingelserna inte desamma.

Rörlig ränta 2005

Om regeringens tidtabell håller fastställs kronans kurs definitivt mot euron 1 januari 2005.

Då återgår Sverige alltså till rörlig valutakurs eftersom vi i praktiken kommer att handla med euro även om den under ett år kommer att vara förklädd till gamla invanda kronor och ören. Då kan det vara läge att återigen övergå till rörliga bostadslån enligt grundtipset "Rörlig växelkurs, rörliga lån - fast växelkurs, bundna lån".

5 frågor & svar om räntan och euron

Lena Mellin