Så mycket tjänar banken på ditt lån

Vinsterna fortsätter att öka

Bankernas vinster på bolån fortsätter att öka.

På ett miljonlån tjänar banken nu cirka 6 400 kronor rakt in i bankvalvet.

– Det visar att det finns gott om prutmån för kunderna, säger Aftonbladets privatekonomiska expert Annika Creutzer.

I dag presenterade Finansinspektionen sin rapport över bankernas låneverksamhet. Och trots de senaste årens kritik mot de höga vinsterna på bolånen, fortsätter bankerna att öka vinsten. Enligt Finansinspektionen ökade bankernas bolånemarginaler med 0,07 procentenheter till 0,64 procentenheter det fjärde kvartalet 2012. Det innebär en ökning med 12 procent.

"Nöj dig inte"

Enkelt räknat betyder det att för varje tvåmiljonerslån gör banken en ren vinst på 12 800 kronor under ett år. Det gäller för de bolån som tecknades det sista kvartalet 2012.

– Det här visar att vi måste vara starka som konsumenter och aldrig nöja oss med det bud banken ger oss om bolåneränta. Det finns uppenbarligen stor prutmån, säger Aftonbladets privatekonomiska expert Annika Creutzer.

Även Villaägarnas Riksförbund är starkt kritiskt till bankernas ökade vinster på bolånen.

– Det här visar att bankerna gör precis som de vill och de verkar tro att de är immuna mot kritik. Trots kritiken mot de höga marginalerna de fått de senaste åren, ligger man inte bara kvar på samma höga nivå, man ökar till och med marginalerna, säger Villaägarnas chefsekonom Daniel Liljeberg.

Lägre sparräntor

Samtidigt som bankerna tar ut allt högre vinster på sina bolånekunder visar Finansinspektionens rapport att de kunder som sparar pengar i banken får allt mindre tillbaka. Trots att hushållen har ökat sin inlåning till bankerna har sparräntorna till hushållen fortsatt att sjunka under det fjärde kvartalet. Den genomsnittliga räntan på nya sparkonton låg vid årsskiftet på låga 0,82 procent. För sparkonton med särskilda villkor var räntan bara något högre, 1 procent.

"Immuna mot kritik"

Finansinspektionen konstaterar också i sin rapport att bankernas boräntor inte längre har en lika tydlig koppling till Riksbankens reporänta.

– Riksbanken kan sänka hur mycket som helst, men bankerna följer inte med ner, utan utökar i stället sina marginaler och drar hem mer vinster. Det betyder ju att Riksbankens roll försvagas och att den in te längre har samma vapen att påverka samhällsekonomin, säger Daniel Liljeberg.

Men trots att bankernas marginaler på lånen fortsätter att öka har hushållens genomsnittliga ränta på nya bolån med tre månaders räntebindningstid sjunkit. Vid årsskiftet låg den räntan på 2,98 procent jämfört med 3,43 procent föregående kvartal.