Min ekonomi

Nordea: Sex räntesänkningar i år

Joakim Goksör/TT

Tobias Österberg/TT

Publicerad 2024-01-08

Riksbanken sänker styrräntan i maj – och fem gånger till i år. Den nya prognosen gör Nordeas ekonomer.

De tror också att Riksbanken med draghjälp från lägre energipriser i princip redan i december uppnått sitt inflationsmål på 2 procent inflation.

Nordeas ekonomer gör därmed en justering i sin prognos. Tidigare trodde de att Riksbankens räntesänkning skulle komma först i september.

Storbankens ekonomer räknar med ytterligare fem räntesänkningar under året, vilket skulle göra att styrräntan ligger på 2,50 procent i december.

FAKTA

7 frågor och svar om Riksbanken och räntebesked

Vad gör Riksbanken? Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för landets penningpolitik, vilket inkluderar att justera styrräntan för att påverka inflationen och ekonomins stabilitet.
Vad innebär räntebeskedet? Räntebeskedet är ett uttalande från Riksbanken om den aktuella nivån på styrräntan. Detta beslut påverkar räntan som bankerna använder för att låna ut pengar till varandra, vilket indirekt påverkar räntor för lån och sparande för allmänheten.
Varför höjer man räntan? Räntan höjs för att dämpa inflationen, det vill säga när priserna på varor och tjänster stiger för snabbt. Högre räntor gör det dyrare att låna pengar, vilket leder till minskad konsumtion och investeringar, och därmed saktar prisökningen.
Varför sänker man räntan? Räntan sänks för att stimulera ekonomin, särskilt när det är låg inflation och ekonomisk tillväxt är svag. Lägre räntor gör det billigare att låna pengar, vilket uppmuntrar till konsumtion och investeringar, och därmed ökar den ekonomiska aktiviteten.
Hur påverkar räntebeskedet individer? När räntan höjs blir det dyrare att låna pengar, vilket kan påverka allt från bolån till krediter. Om räntan sänks blir det billigare att låna, vilket kan gynna de som vill ta nya lån eller har rörliga lån.
Hur påverkar räntebeskedet företag? För företag kan högre räntor innebära högre lånekostnader och mindre investeringar. Lägre räntor kan däremot underlätta finansiering och stimulera till expansion och investeringar.
Hur förutser man räntebeslut? Analytiker och ekonomer studerar ekonomiska indikatorer som inflation, arbetslöshet, och BNP-tillväxt för att förutsäga Riksbankens beslut. Dock är besluten ofta komplexa och påverkas av många faktorer.

Faktarutan är gjord med stöd av AI-verktyg från OpenAI och kvalitetssäkrad av Aftonbladet. Läs vår AI-policy här.

Nära inflationsmålet

Huvudanledningen till att Riksbanken sänker räntan är avmattningen när det gäller inflationsutvecklingen, skriver Nordea.

Storbankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson skriver i en separat analys att han räknar med att KPIF-inflationen – som visar prisökningarna i årstakt fast exklusive boräntor – i december har fallit till 2,1 procent. Nordeas inflationsprognos för december låg tidigare på 3,6 procent.

Det kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

En stor del av det minskade pristrycket förklaras dock av lägre energipriser i år än under motsvarande period i fjol. Plockar man bort energipriserna från KPIF-inflationen hamnar den på 5,2 procent i december, enligt Nordeas prognos.

Nordea tror på en snar räntesänkning. Arkivbild. — Foto: Gustaf Månsson/Svd/TT

Tror på sänkning

Bland handlarna på räntemarknaden tror de flesta att Riksbankens första räntesänkning efter räntechocken 2022-2023 – från 0 till 4,00 procent, kommer ännu tidigare. Enligt prissättningen där ligger sannolikheten för en räntesänkning på 0,25 procentenheter redan i mars på 88 procent.

Storbanken SEB:s ekonomer tror att Riksbanken sänker på direktionsmötet i juni, medan Riksbankens egna prognos – den så kallade räntebanan – inte har någon räntesänkning i sikte förrän tidigast en bit in i 2025.