Räntan visar att vi är med i EMU

Sverige är redan med i EMU. I praktiken.

I den tv-sända partiledardebatten om EMU i förrgår kväll spelade räntan en avgörande roll.

Nej-sidan med Maud Olofsson (c) och Ulla Hoffmann (v) i spetsen hävdade att det är viktigt för Sverige med en egen riksbank som anpassar styrräntan till svenska förhållanden.

Ja-sidan, anförd av Göran Persson (s), påstod att Riksbanken visserligen är självständig på pappret. Men att den i praktiken agerar precis som euroländernas motsvarighet, Europeiska centralbanken, ECB.

Det verkar som han har rätt. Och som Hoffmann och Olofsson har fel.

I går sänkte Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter. Det gjorde ECB också.

I mars sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter. Det gjorde ECB också.

I november och december sänkte Riksbanken räntan med sammanlagt 0,5 procentenheter vid två tillfällen. ECB nöjde sig med en sänkning. Som av en händelse var den lika hög som Riksbankens bägge.

Sedan förra sommaren har Riksbanken alltså trampat i precis samma hjulspår som ECB. Enda skillnaden är att räntan är högre i Sverige. En hel procentenhet högre.

Det motsvarar 5 000 kronor om året, 417 kronor i månaden, för den som har ett lån på en halv miljon. Före skatt.

Inte så självständigt nu

Formellt är Sverige redan med i EU:s ekonomiska och monetära union, EMU. Det blev vi samma dag som vi blev medlemmar i EU, den 1 januari 1995.

Skillnaden mellan Sverige och de andra EMU-länderna är följande:

På pappert fattar Riksbanken självständiga beslut. Men i praktiken ser det alltså annorlunda ut.

Sverige har behållit den gamla valutan.

Sverige behöver inte böta om landet bryter mot den så kallade stabilitetspakten, en samling regler som begränsar storleken på budgetunderskott och statsskuld.

Bosse Ringholm får inte vara med när euroländernas finansministrar träffas. Han får vänta utanför tills de har pratat färdigt och mötet blir ett vanligt rådsmöte för EU:s finansministrar.

Riksbankens mål är att hålla prisökningarna mellan en och tre procent. ECB:s mål är två procent.

Den koordinerade sänkningen i Stockholm och Frankfurt är ett tecken på ekonomisk kris. Krisen är dock inte lika djup i Sverige som inom euroområdet. Under det första kvartalet i år ökade bruttonationalprodukten, BNP, med 2,2 procent. Euroområdets blygsamma siffra var 0,8 procent.

Trots att verkligheten ser så olika ut har alltså både Riksbanken och Europeiska centralbanken kommit fram till att räntan ska sänkas med 0,5 procentenheter.

Det kallas Följa John. Eller att i praktiken vara EMU-medlem, nästan helt och fullt.

Lena Mellin