Borg: "Det är en krisbudget"

Hård debatt om skattesänkningen

Sänkta skatter skapar fler jobb och ökat välstånd.

Sänkta skatter ökar klyftorna och skapar inga jobb.

Budgetdebattens största strid handlade om regeringens inkomstskattesänkning.

– Vore jag finansminister hade jag avstått, säger Lars Calmfors, ordförande för Finanspolitiska rådet, tillsatt av regeringen.

Den tre timmar långa debatten om nästa års budget är över.

Typmening, finansminister Anders Borg:

– Regeringens arbetslinje står mot oppositionens bidragslinje.

Typmening, Thomas Östros, Socialdemokraterna:

– Det finns inget utrymme för vårdslösa skattesänkningar.

Som vanligt presenterades två helt skilda beskrivningar av verkligheten. Huvudfrågan gällde: Är det rätt eller fel att i ett läge av ekonomisk kris sänka inkomstskatten med tio miljarder, som regeringen föreslår?

– Jobbskatteavdraget är den effektivaste åtgärden för att skapa varaktig sysselsättning, sa Borg.

"Ansvarslöst"

Han anklagade oppositionen för att i stället bedriva en politik som för mycket betonar återställda bidrag, för lite betonar arbete åt alla.

Oppositionen menade tvärtom att det är ansvarslöst att sänka skatten samtidigt som 300 000 jobb kommer att gå förlorade i krisens spår. Dessutom är åtgärden dyr och ineffektiv.

– Varje arbete som skapas genom jobbskatteavdraget kostar en miljon kronor. I stället för att sänka skatten hade man kunnat anställa 20 000 personer i välfärden, sa Vänsterpartiets Ulla Andersson.

Efter debatten ringde jag ekonomiprofessor Lars Calmfors för att reda ut begreppen. Han är ordförande i Finanspolitiska rådet, tillsatt av regeringen med uppdraget att granska regeringens ekonomiska politik.

Ekonomiskt riskabel

– Hade jag varit finansminister hade jag nog avstått från att sänka skatten permanent och i stället gjort något mer tillfälligt, som en tillfällig skatterabatt för att öka efterfrågan, sa Calmfors.

Visserligen leder sänkt skatt till att människor konsumerar mer och på lång sikt leder jobbskatteavdraget till att fler arbeten skapas, enligt Calmfors. Det som talar emot är att reformen är permanent och därmed ekonomiskt riskabel i ett svårbedömt läge.

– Det ska finansieras och vi vet inte hur de offentliga finanserna ser ut på sikt. Man kan säga att det är riskfyllt att dra på sig kostnadsökningar just nu om man inte vet hur man ska finansiera dem.

Budgetdebatten i riksdagen gjorde en sak klar: Valrörelsen nästa år kommer att handla om höjd eller sänkt skatt – och om en skyhög arbetslöshet.

För regering och opposition var i alla fall överens på en punkt: Valåret 2010 är arbetslösheten uppe i över elva procent.

– Det är en krisbudget vi lägger, sa finansminister Anders Borg.