Gör brandövningen – en månad varje år

Det är vanligt att leva som Jörgen och Kicki. I en ekonomi med ganska goda marginaler, och en relativt dålig uppfattning om kostnaderna. Den dag något händer står man där och vet inte hur det ska gå ihop.

Mitt råd är att göra en ”brandövning” i ekonomi. Allt som behövs är papper och penna vid köksbordet eller ett excelark på datorn.

• Utgå från förra årets räkningar och försök spåra vad du betalade för bostaden, bilen, maten, låneräntor och andra tunga utgifter.

• Det är bättre att titta bakåt på utgifterna än att försöka se framåt. Ofta glömmer du då bort utgifter som nya glasögon, läkare och medicin, reparationer på bilen och annat som kan vara svårt att beräkna i förväg.

• Ser du bakåt brukar det också bli kvar en pott som inte går att härleda till särskilda utgifter eller sparande. Det är alla småutgifter som inte känns så mycket när du betalar, men som blir en hel del på ett år.

• Jämför med inkomsten. Hade du klarat dig om den bara varit tre fjärdedelar? Det är vanligt vid långvarig sjukdom eller arbetslöshet. Vill du vara noggrann tar du reda på hos försäkringskassan och a-kassan vad du exakt kan räkna med att få ut.

• Fundera över åtgärder om du inte får det att gå ihop. Vad kan du göra om du förlorar jobbet? Går det att sänka kostnaderna redan nu? ­Eller finns det några sätt att öka inkomsterna? Till exempel hyra ut fritidshuset en tid. Eller sälja prylar som skräpar på vinden. I Jörgens och Kickis fall kan ett sätt vara att ha amorteringsfritt på bolånet under en tid. När Jörgen får jobb igen kan de amortera lite extra.

Jag vet att det finns många som knappt klarar sina utgifter i dag, trots arbete och lön eller andra inkomster. Tillhör du dem behöver du nog ingen brandövning. Du vet redan vart varje krona går. Och du vet hur illa det blir om inkomsten blir ännu lägre.

Därför är det sällan de med lägst inkomster som behöver en brandövning och väckarklocka. I USA finns en analys av professor Elisabeth Warren om vilka som går ”bankrupt enligt chapter 7”, ett mellanting mellan skuldsanering och konkurs. Warren har kommit fram till att det ofta är barnfamiljer i villa där båda föräldrarna har inkomster. När de drabbas av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller skilsmässa kommer problemen. I 90 procent av fallen är det en, två eller alla tre av dessa anledningar.

Warren har också undersökt varför familjer med ganska god ekonomi ändå har så små marginaler. Den vanligaste anledningen är att de köpt ett hus som är lite för dyrt för deras inkomster. När ekonomin havererar handlar det då inte bara om pengar, utan även om att rycka upp barnen från skolan och vännerna för att flytta till ett billigare boende. Och har det gått så långt som till bankrutt så innebär det oftast en hyreslägenhet i ett helt annat område.

I brandövningen ovan ingår också att se över vilken sparbuffert som finns i familjeekonomin – för det räcker inte med att plus och minus går ihop. När du blir sjuk eller förlorar jobbet kan det dröja både en och två månader innan de första pengarna kommer. Har du möjlighet att lägga undan tycker jag att det är ett minmum att du har ­pengar motsvarande två månaders utgifter på sparkontot.

När du är klar med din brand­övning så har du säkert också upptäckt vilka möjligheter det finns

i din ekonomi. Finns det onödiga utgifter som du kan klara dig utan, skippa dem. Använd i stället pengarna till något du längtar efter.

Nästa vecka ska jag visa på sambandet med en balanserad kost och en bra ekonomi. Och hur man skapar utrymme för att förverkliga sina drömmar.

Annika Creutzer, Chefredaktör för E24:s privatekonomiska sajt Pengar24