Fåordige Hellström vs kaxige Ollila

Ekonomi24:s Mikael Vilenius tippar finskt i kampen mellan Ericcson och Nokia

Nokia-aktien har utvecklats klart bättre än Ericsson de senaste åren – hur man än mäter.

Men vilken vd har varit bäst på att uppfylla förväntningarna inför kvartalsrapporterna, vågat ge prognoser och sedan hålla dem?

Är det fåordige Hellström eller kaxige Ollila.

Vem av dem kan du egentligen lita på?

Att värdera tillväxtbolag handlar till stor del om att värdera sannolikheten för att företagsledningen uppfyller de mål och prognoser de presenterar. En bra historia ger inte bara en stjärna i kanten och högt förtroende utan också en högre värdering av aktien. Telekom är inget undantag.

Nokias bokslut kommer idag torsdag. Ericssons följer upp på fredag. Nya prognoser kommer att ges om framtiden. Sannolikheten är stor att de skiljer sig åt. Vem ska du tro på? Här är en genomgång hur de har klarat sig den senaste tiden.

Kvartalsuppfyllelse

Att uppfylla analytikernas kvartalsprognoser för resultatet, helst med en liten toppning men framför allt undvika stora överraskningar är ett bra sätt att bli kompis med aktiemarknaden. För bolagen har det blivit en sport. Nokia tillhör A-laget.

Enligt SME Direkt, som samlar in analytikernas prognoser, har Nokia vid de sju senaste rapporterna slagit resultatförväntningarna vid fem (se tabell). Vid två har resultatet varit som förväntat. Ericssons facit är tristare. Fyra rapporter har varit sämre än väntat och bara en bättre.

Prognosjusteringar mellan rapporterna, tonlägesförändringar och redovisningstricks är arsenalen för att bli riktigt framgångsrik i det här spelet. Nokia behärskar dem. Kanske lite för bra. Vid flera tillfällen då konkurrenterna presenterat dåliga nyheter har de utnyttjat läget för att själva stå i bättre dager. Det gillas inte i alla läger.

Att våga ge en prognos

Den svaga men framför allt osäkra mobilmarknaden fick i fjol många telekom-VD:ar att borra ned huvudet i sanden just när aktiemarknaden behövde deras händer att hålla i som bäst. Speciellt under våren och sommaren föll tidgare lämnade helårsprognoser som furor.

I rapporten för första kvartalet började Kurt Hellström att darra på manschetten och klev in i dimman. Han kortade prognossikten för omsättningen och resultatet till det närmaste kvartalet. Tidigare sifferprognoser ersattas också av luddiga formuleringar av slaget ”lägre omsättning än 2000” och ”ej förbättrat resultat mot första kvartalet”. I den följande rapporten vågade han inte ge någon prognos alls. På kapitalmarknadsdagen i september var Hellström tillbaka i prognosmatchen.

Jorma Ollila höll ut tre månader längre än Ericsson. Vid halvårsrapporten ville Nokia bara ge sifferprognoser för de närmaste tre månaderna men sade att resultatet det fjärde kvartalet skulle bli bättre än i det svaga tredje.

Sammanlagt hoppade Ericsson över att göra sex stycken omsättnings- och resultatprognoser för kvartal eller helår under 2001. Nokia passade en gång. Vid inte mindre än tre tillfällen det senaste kvartalet har placerarna blivit guidade av Nokia.

Prognosuppfyllnad

Av de helårsprognoser som bolagen gav vid bokslutet är det inte många som håller idag, ett år senare. Men det finns en som fortfarande är gångbar, nämligen grunden för bolagens försäljning, antalet mobilabonnenter. Både Ericsson och Nokia sade ifjol att miljardstrecket skulle bryts under första halvåret 2002. Det gäller fortfarande. På lång sikt är Ericsson något mer optimistisk och tror på 1,6 miljarder abonnenter 2005. Nokia spår 1,5 miljarder.

Men där tar de uppfyllda prognoserna slut. Vid förra bokslutet sade Nokia att de trodde på 25-35 procents omsättningstillväxt och rörelsemarginaler för systemen på 16-19 procent. Mobiltelefonerna skulle återvända till 20 procent senaste i det fjärde kvartalet.

Med storlek och i grunden en lönsam verksamhet hade Nokia större frihetsgrader än Ericsson att välja strategi. En svag marknad torpederade omsättningsprognosen. Tillväxten förväntas enligt analytikernas genomsnittsprognos bli i stort obefintlig. Till viss del är det självförvållat. Nokia valde lönsamhet framför tillväxt och bolaget har fortfarande möjligheten att infria prognosen för rörelsemarginalen.

Kurt Hellström på Ericsson var något mer försiktig för ett år sedan. Tillväxten skulle stanna vid 15-20 procent och rörelsemarginalerna troddes bli 6-8 procent. Under året knoppades telefonerna av till Sony Ericsson och ingår inte i det fjärde kvartalet. Övrig verksamhet har minskat sin omsättning med knappt 20 procent. Jämfört med prognosen är avvikelsen större än för Nokia. Avseende rörelsemarginalen kommer troligen Ericsson att avvika mer än Nokia.

Även i grenen prognosuppfyllnad tar Nokia hem segern. Totalt 3-0 till det finska företaget. Kanske var det en tillfällighet att Percy Barnevik, Sveriges och Nordens mest kände och största företagsledare under de två senaste årtiondena, avgick som ordförande i Investor på onsdagen och Nokia presenterar sitt bokslut på torsdagen. Kanske signalerar det att Jorma Ollila nu är ensam på toppen.

Mikael Vilenius (mikael.vilenius@ekonomi24.se)