Ödsligt på hundpensionaten – "katastrof"

När ingen reser stannar även hundarna hemma – Sveriges hundpensionat har tuffa tider.

– Det är nästan noll inkomst, säger Christina Lindblad, som driver Skärtorps hundpensionat i Skåne.

En normal sommar har hon fullbokat för det mesta, men när TT kommer på besök är hunden Oskar den enda inskrivna gästen. Han både skäller och viftar på svansen i hundrastgården vid skogsbrynet, en mil utanför Eslöv.

Här har Christina Lindblad drivit hundpensionat sedan 1989, men aldrig varit med om något liknande. Fram till början av mars rullade allt på som vanligt. Sedan blev det tvärstopp.

– Jag får ta av mina besparingar, säger hon.

På tomten har hon plats för 15 hundgäster i en separat byggnad sin prunkande trädgård. Hon älskar sitt jobb, trots att det håller henne konstant bunden till en och samma plats mer eller mindre året om. Vanligtvis tar hon nästan aldrig semester, men den här våren har hon plötsligt kunnat åka på utflykter utan att be dottern vara stand-in på hundpensionatet.

Håller i pengarna

Även många andra hundrelaterade företag har påverkats av pandemin. Fredrik Karlsson, ordförande för Sveriges hundföretagare, driver själv kursverksamhet i Norrtälje för hundar och deras ägare. Att bokningarna blivit färre för honom kan bero på både smittläge och lågkonjunktur, anser han.

– Folk håller i pengarna, så det kan vara en kombination. Och sedan helt klart, när det gäller avbokningar, så har det varit för att man inte vill träffa någon, men också för att man har varit sjuk och inte får komma hit med rådande rekommendationer.

Hunddagisen har klarat sig bättre, trots att många jobbar hemma och inte är i samma akuta behov av passning.

– Dagisen har för det mesta ett löpande kontrakt och även om man jobbar hemma inser man att det är skönt att ha hunden på dagis, säger Fredrik Karlsson.

Att det länge varit svårt att få plats på hunddagis i många delar av landet kan också bidra till att många hundägare väljer att behålla sin plats. Platsbristen riskerar dessutom att förvärras när pandemin avtagit, eftersom många fler skaffat hund. Antalet nyregistrerade valpar har ökat och organisationen Hundar utan hem har vittnat om en ökning av ansökningar om att få ta hand om en jourhund eller adoptera en hund.

Mindre trimning

Gertrud Hagström driver företaget Merry Mac utanför Kalmar. Precis som många andra i branschen står hennes företag på flera ben – i detta fall valpuppfödning, hundpensionat och trimning. Men även trimningen är mindre efterfrågad i dessa tider, berättar hon.

– Folk är rädda för att gå ut, många äldre vågar inte komma. Vi tar emot hundarna utanför och lämnar dem utanför, men folk är ändå rädda.

Pensionatet, som en vanlig majmånad skulle inbringa 25 000–30 000 kronor, har den senaste månaden bara gett 5 000 kronor i inkomst.

– Vi hoppas att det kommer i gång, Det ringde en i dag och ville boka över midsommar, de hade hyrt en stuga på Öland. Så vi hoppas att det ska komma i gång även om folk bara reser inom Sverige.

Är katastrof

– Det är katastrof, säger Mimmi Gullberg, som driver MM Hund på Orust.

I hennes lilla hundpensionat finns plats för åtta hundar och inför sommaren brukar hon bara ha ströplatser kvar, men efter den 20 mars har det varit så gott som tomt.

– Jag har 100 000 kronor i färdiga bokningar som inte blev av, säger Mimmi Gullberg.

Det är inte bara det uteblivna resandet som påverkar, utan även till exempel inställda operationer, framflyttade bröllop och inställda studentfester, framhåller hon.

– Vi har inte fått bröllopshundarna eller studenthundarna eller konfirmationshundarna. Men vi har haft några begravningar, det har vi.

Ändå försöker hon se ljust på framtiden.

– Ja, det måste jag, men det har varit tunga veckor, det kan jag säga. Det har varit väldigt tunga veckor.