Staten vill inte betala av mer på utlandsskulden i år

Svag kronkurs gör att skulden ändå växer

STOCKHOLM (TT)

Riksgäldskontoret stoppar nu avbetalningarna på statens utlandsskuld för resten av året.

Det är den svaga kronkursen som gör att betalningarna stryps – och det faktum att regeringen i dag beslöt sänka riktmärket för hur mycket som ska betalas varje år.

Enligt Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén kommer det nya riktmärket att utnyttjas för att i praktiken stoppa ytterligare avbetalningar på utlandsskulden för resten av året.

– Det finns inget behov av ytterligare amorteringar i år. Det kan till och med bli fråga om en nettoupplåning på någon eller några miljarder, säger Franzén till TT.

Därmed skulle avbetalningarna på utlandsskulden för hela 2001 hamna runt 15 - 16 miljarder.

Den allt svagare kronan gör det också knepigt att betala av på utlandsskulden eftersom skulden, räknat i svenska kronor, ökar hela tiden.

Tillfällig effekt

Trots löpande avbetalningar är valutaskulden cirka 15 miljarder kronor större nu jämfört med ett år sedan. Den svarar därmed fortfarande för mer än en tredjedel av den totala statsskulden.

Den senaste tiden har den svaga kronkursen stått i centrum för den ekonomiska debatten. Trots att de flesta är överens om att kronkursen är omotiverat låg och spått en kronförstärkning har kronans kräftgång mot dollarn fortsatt.

Riksbankens initiativ att stödköpa kronor gav bara tillfällig effekt, och efter bankens räntehöjning i förra veckan slog kronan ett nytt bottenrekord mot dollarn.

Många bedömare har ansett det huvudlöst att Riksgäldskontoret trots den svaga kronan fortsatt att amortera på utlandsskulden. Frågan ställdes på sin spets när Riksbanken i förra månaden gick in och stödköpte kronor.

Nytt riktmärke

Amorteringarna innebär nämligen att Riksgäldskontoret säljer svenska kronor vilket bidrar till de valutautflöden som anses vara en viktig orsak till kronförsvagningen. Riksbankens stödköp i sin tur har inneburit att banken köpt tillbaka drygt två tredj edelar av de kronor som Riksgäldskontoret använt för avbetalningarna på utlandsskulden.

Regeringens beslut om riktmärket för amorteringarna av valutaskulden innebär en sänkning av detta från 35 till 25 miljarder kronor 2001 med ett intervall på +/- 15 miljarder runt riktmärket. Det innebär att avbetalningarna skall vara som lägst 10 miljarder kronor.

Riksgäldskontoret har hittills i år betalat av cirka 17 miljarder kronor av statens skuld i utländsk valuta. I slutet av förra månaden sade kontoret att man siktade på att betala av i storleksordningen 20 - 25 miljarder för hela 2001. Men nu är det alltså stopp för vidare amorteringar.

TT