Välj värdering
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2001-03-19
Anskaffningspriset kan beräknas på två sätt: med genomsnittsmetoden, som Lotta precis tillämpat, eller med schablonmetoden – 20 procent av försäljningspriset. Ju högre anskaffningspris, desto lägre skatt. Lotta tar reda på vilken metod som lönar sig bäst:
I bägge fallen är schablonregeln gynnsammast.
Sammanfatta på sidan 1
Lotta tar upp varje försäljning av Ericsson-aktier för sig. Anskaffningsvärdet beräknar hon med schablonmetoden. Reavinsten är mellanskillnaden mellan anskaffningsvärdet och försäljningsintäkten.
För de 200 sålda Telia-aktierna räcker det att fylla i försäljningsintäkten (9 860 kronor) och anskaffningsvärdet (17 000 kronor) på K4:ans framsida. Skillnaden blir reaförlusten: 7 140 kronor.
Lotta tar upp varje försäljning av Ericssonktier för sig
Lotta summerar försäljningsintäkter i kod 03 och anskaffningsvärden i kod 04. Hon summerar reavinster (i Ericsson) och reaförluster ( i Telia) i de sista kolumnerna. Slutligen drar hon förluster från vinster och konstaterar att hon gjort en skattepliktig reavinst på 60 620 kronor.
Gå till grundblanketten
Lotta för över reavinst eller -förlust från K4 till reavinstblocket under Kapital på sidan 2 i Särskild självdeklaration. Beloppet hamnar i ruta 56.
Om hon även har andra slags reavinster eller reaförluster än de som redovisas på K4, sammanställer hon allt på blankett K1 och tar slutsummorna därifrån.