100 dagar kvar till folkomröstning och båda sidor lockar med trygghet

Saken är klar. Folkomröstningen handlar om trygghet.

Göran Perssons trygghet. Eller Maud Olofssons.

I morgon är det 100 dagar kvar till folkomröstningen. 6,6 miljoner väljare avgör då om Sverige ska byta valuta eller behålla den 130-åriga kronan.

I går möttes partiledarna på bästa sändningstid i den andra och sista tv-sända debatten före valet.

Efter den står det fullkomligt klart vad omröstningen egentligen handlar om. Den handlar inte om pengar, ränta och centralbank. Den handlar om trygghet.

Ja-sidans trygghet. Eller nej-sidans.

Förändring är ett normaltillstånd. Hela världen förändras ständigt.

Trots det har många människor svårt att hantera förändringar. De blir ängsliga.

Detta basala faktum har både ja- och nejsidan tagit fasta på. Alltså är det både tryggt att byta valuta. Och att behålla den gamla.

I Göran Perssons, Bo Lundgrens, Alf Svenssons och Lars Leijonborgs värld står övergången till euro för fler jobb, bättre välfärd och ett större inflytande för Sverige.

I nej-lägret, hemma hos Peter Eriksson, Maud Olofsson, och Ulla Hoffmann, består tryggheten i stället av kronan och riksbanken. Det invanda och det kända.

Argumenten

Låt oss skärskåda de båda sidornas paradargument. Håller de eller inte?

Blir jobben fler med euro?

Ingen vet. I dag är arbetslösheten 8,8 procent i de tolv euroländerna. Medan EU-genomsnittet är 8 procent. Lägst är arbetslösheten i Luxemburg (euro). Högst i Spanien (euro).

Ökar välfärden med euro?

Möjligen. Räntorna i euroområdet är i alla händelser lägre. Det betyder mycket för de skuldtyngda svenska kommunerna.

Just nu är den ekonomiska utvecklingen i EU något sämre i de tolv euroländerna. Under första kvartalet i år ökade BNP i eurozonen med 0,8 procent. EU-genomsnittet var en procent.

Sjunker räntan med euro?

Riksbankens styrränta, som styr de rörliga bolånen, ligger i dag en procentenhet högre än Europeiska centralbankens.

Även den långa räntan, som styr de bundna lånen, är i dag högre i Sverige än i euroland.

Att räntorna sjunker vid ett valutabyte är med andra ord högst sannolikt.

Minskar politikernas inflytande med euro?

Den svenska riksbanken är i dag helt fristående. Precis som Europeiska centralbanken. Skillnaden är alltså obefintlig.

Minskar Sveriges inflytande utan euro?

Ingen vet. Men sannolikt blir det så på sikt. Signalen till EU blir vid ett nej i folkomröstningen att vi vill vara med. Men inte helt och fullt.

Makten flyttar

Storbritannien, som inte heller bytt valuta, klarar sig bättre. Som en av ”the big five”, EU:s stora länder, har de automatiskt mer att säga till om.

Flyttar makten längre bort med euron?

Otvivelaktigt. Riksbanken blir ett lokalkontor till Europeiska centralbanken i Frankfurt. Dit flyttar makten över den svenska styrräntan.

Men eftersom nationen Sverige förlorar ett vapen i den ekonomiska arsenalen måste de övriga, exempelvis skatter, användas listigare och mer effektivt. Riksdagens makt ökar alltså samtidigt.

Och den sitter kvar i Stockholm.

Kort sagt, det är bara att välja vilken trygghet man vill ha. Perssons eller Olofssons. Eurons eller kronans.

Lena Mellin