Allt sämre fart i svenska ekonomin

Export och import minskar för första gången på åtta år

Den svenska ekonomin fortsätter att tappa farten.

BNP växte mycket mindre än väntat under det andra kvartalet.

Både exporten och importen har minskat - för första gången på åtta år. Och svenskarna håller allt hårdare i plånboken.

Bruttonationalprodukten (BNP), värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land, ökade med 1,4 procent under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Det visar preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Därmed var BNP-tillväxten mycket lägre än väntat. Enligt en sammanställning från Reuters hade ekonomkåren väntat sig en ökning med 2,0 procent.

Jämfört med första kvartalet i år ökade BNP med bara 0,3 procent. Då är siffrorna rensade för säsongsvariationer.

Tydlig avmattning

Statistiken visar på en tydlig avmattning i ekonomin, enligt SCB.

Finansminister Bosse Ringholm kommer troligen att revidera ned prognosen över tillväxten i år. I en skriftlig kommentar säger han:

"Statistiken från SCB visar tydligt att den internationella ekonomiska nedgången smittar av sig på den svenska konjunkturen. Regeringen följer naturligtvis utvecklingen noga och kommer i samband med budgetpropositionen den 20 september att presentera en ny prognos. Mycket talar dock för att prognosen över tillväxten i år kommer att revideras ned som en följd av den internationella avmattningen."

Enligt SCB har de svenska hushållens köplusta dämpats. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med måttliga en procent under det andra kvartalet. Det är en betydligt svagare ökning än under de senaste åren.

Det var främst detaljhandelsvaror, inklusive alkohol och tobak, som ökade. Utgifterna för dessa varor ökade med tre procent.

När det gäller större inköp har hushållen blivit snålare. Till exempel så minskade bilinköpen med drygt 20 procent.

Inte hänt sedan 1993

Både exporten och importen av varor och tjänster minskade under andra kvartalet i år - något som inte har hänt sedan 1993, enligt SCB. Exporten minskade med 2,1 procent och importen med 3,2 procent.

Den offentliga konsumtionen ökade med 1,5 procent. Statliga myndigheter ökade utgifterna med 1,2 procent, och kommuner och landsting med 1,6 procent.

När det gäller investeringar ökade näringslivet utgifterna med två procent, medan de offentliga myndigheterna tvärtom minskade sina investeringar med lika mycket. Bygginvesteringarna steg med 1,7 procent och övriga investeringar med 1,4 procent. Totalt ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 1,5 procent.

Produktionen i näringslivet ökade med 1,7 procent, medan sysselsättningen ökade med 0,7 procent under perioden.

Mats Rörbecker/TT