Handelns utredningsinstitut skriver upp tillväxtprognosen

Nye chefekonomen går emot strömmen

Samtidigt som vinstvarningarna står som spön i backen reviderar HUI:s nye chefekonom Robert Gidehag upp prognosen för tillväxten och skriver ned prognosen för arbetslösheten. Han går också emot strömmen genom att slå fast att den nya ekonomin lever.

Medan de flesta ekonomer idag är försiktiga med att dra långtgående slutsatser om den nya ekonomin som helbrägdagörare slår Robert Gidehag fast att den lever och att den höjer ekonomins underliggande tillväxtpotential på sikt.

Han grundar sin slutsats på två huvudargument. Dels ett antal väl kända faktorer som anses ligga bakom de senaste årens starka tillväxt i kombination med den låga inflationen; ökad produktivitet tack vare ett teknikskifte, avregleringar och omläggning av makropolitiken. Dels på en kurva som HUI tagit fram och som uppskattar den potentiella tillväxten framöver.

Högre tillväxtpotential

- Under 90-talet har det skett ett trendbrott som visar att tillväxtpotentialen i svensk ekonomi har ökat och det beror på den nya ekonomin. Fortsätter man med strukturreformerna kan potentialen öka ytterligare, säger Robert Gidehag.

HUI:s kurva visar att tillväxtpotentialen har ökat från ca 1,3 procent 1992 till drygt 2,5 procent föra året. På 60-talet låg den på 5,5 procent.

Gidehag går i sin tes på tvärs emot de flesta ekonomer som idag anser att de positiva faktorer som ligger bakom de senaste årens goda tillväxt och produktivitetsutveckling är tillfälliga och övergående.

Gidehag har samtidigt skruvat sin företrädare Stefan Fölsters prognoser ett varv så att de blivit mer positiva, om än marginellt. BNP-prognosen för i år ligger nu på 2,7 procent, mot tidigare 2,5. För nästa år är prognosen lyft från 2,9 till 3,1 procent.

Prognosen för arbetslösheten är i den nya rapporten densamma för i år, fyra procent, medan nästa år är nedskruvad från tidigare 4 procent till 3,5 procent. Häri ligger också en viktig orsak till den positiva grundsynen hos HUI:s nya ledning.

Stark privatkonsumtion

- Vi räknar med en fortsatt ökad sysselsättning, samtidigt har den privata konsumtionen visat styrkebesked. Konsumtionen växte med 1,2 procent under första kvartalet och då ska man komma ihåg att det är från höga 5,2 procent motsvarande period förra året, säger Robert Gidehag.

- Konsumtionen har kapat topparna inom vissa sektorer, som bilhandeln, vi har idag istället en mer homogen uppgång i de olika branscherna, säger Carl Eckerdahl, ekonom på HUI.

HUI räknar också med att räntan ligger ganska still, även om sannolikheten för en räntehöjning har ökat den senaste tiden.

- Vi tror också att en lättare finanspolitik kommer att stimulera konsumtionen, samtidigt tror vi att de värsta problemen är över inom IT- och telekomsektorn och att USA: utveckling förbättras framöver, säger Robert Gidehag.

- Införandet av maxtaxa på dagis kommer att betyda mycket mer för svenska folket än hur det går på börsen. Börsen har en psykologisk betydelse eftersom den påverkar hushållens framtidstro, men det är en minoritet som påverkas direkt, effekten på privatkonsumtionen är bara några tiondels procentenheter, säger Carl Eckerdahl.

Lotta Engzell-Larsson (lotta.engzell@ekonomi24.se)