- Våga gråta ut hos chefen

Åsa Passanisi

Coach: Visa dina känslor på jobbet Psykolog: Det här är rena tramset

Gråta ut med chefen, kramas med kollegan eller deppa ensam i ett hörn?

Förr var skiljelinjen tydlig - den som mådde dåligt höll tyst på jobbet.

I dag har gråtkalas och skilsmässoprat blivit vardagsmat på kontoret.

Gubbarna som slet på åkern i 30-talets Sverige tänkte nog aldrig ens tanken. Man snöt sig, satte den ena foten framför den andra - och jobbade vidare. Även om livet fullständigt havererat.

Annat är det i dag då ”fredagsmys”, känslosamkväm och ”våga prata”-stunder snarare blivit regel än undantag på en del arbetsplatser.

Har blivit en ny trend

Coachen och inspiratören Sanne Aronsson har gjort trenden till business och föreläser om vikten av att våga uttrycka känslor på jobbet.

- Jag är själv en högkänslig person som har lätt till tårar. På mina tidigare arbetsplatser blev det alltid stor dramatik när jag började gråta. Nu jobbar jag med att berätta för andra hur man kan hitta sin passion, sitt ”varför” och hur viktigt det är att våga prata om hur man mår.

Sanne Aronsson förespråkar exempelvis införandet av ”känslostunder” på jobbet. Hon tror att det finns en önskan hos många att våga visa hela sitt jag på arbetsplatsen, inte bara den glada, positiva ambitiösa sidan.

Är ångestlösande

- Vi är ju inga maskiner. Om vi har problem hemma kan det vara ångestlösande att berätta så att chefen och kollegorna förstår varför man är deppig. Att behålla negativa känslor för sig själv tar massor av energi och onödiga konflikter kan uppstå på grund av oförståelse.

Regelbundna strukturerade avstämningsmöten där kollegorna går igenom ”hur de mår” och ”var i livet de befinner sig just nu” kan vara bra sätt att kicka i gång känslosnacket på, menar Sanne Aronsson.

För medarbetare som inte är så talföra har hon ett tips:

- Vill man inte avslöja detaljer kan man exempelvis säga ”jag upplever i dag att jag känner mig otillräcklig för min familj”. Då har man inte nämnt specifika namn eller situationer, vilket inte heller är nödvändigt. De flesta blir förvånande över hur mycket stöd och medhåll de får när de öppnar sig och vågar prata om de jobbigare känslorna.

Psykologen och psykoterapeuten Mattias Lundberg har en annan bild av hur man bör förhålla sig till ”känslosnacket”.

- Självklart har arbetstagaren ett ansvar i att berätta för sin chef om måendet kommer att påverka arbetsinsatsen. Men att ordna särskilda samkväm eller tro att människor jämt vill veta allt om varandra är rent trams.

Respekt är a och o

Enligt Mattias Lundberg mår människor dessutom bättre av att inte avslöja hela sitt liv.

- Det är oerhört viktigt att behålla en del av sin integritet. Man behöver faktiskt inte berätta allt för alla jämt.

På en arbetsplats menar han att ömsesidig respekt är a och o.

- Det är inte rimligt att medarbetare ska behöva lyssna på varandras problem. Vi har inte valt våra kollegor och vi är dessutom olika, alla är inte bekväma med att blotta sitt innersta på jobbet.

Att det privata måendet blivit en offentlig arena som avhandlas på bussen, i fikarummet och ytligt bekanta emellan, tror Mattias Lundberg beror på att vi skolas till att bli privata med hjälp av sociala medier.

Går inte hem på fabriken

Han säger också att generationen som nu tagit klivet ut i vuxenvärlden i högre utsträckning än tidigare söker hjälp för sitt dåliga mående. Och att det speglar viljan att prata känslor mer offentligt.

- Men jag tror inte att pratforum går hem hos äldre eller hos människor som exempelvis står vid löpande band på större företag. Man jobbar - sen går man hem. I första hand har vi ju faktiskt en ekonomisk relation till arbetet. Det är möjligt att mindre företag med unga medarbetare resonerar på ett annat sätt men i allmänhet skulle jag säga att det till stor del är bäst att skilja arbete från privatliv.

+ och - med att vara öppen inför kollegorna

Chefen och kollegorna får ökad förståelse för din ­situation.

Genom att berätta hur du mår undviker du att andra misstolkar varför du inte är på topp.

Visar du att du är känslig, öppen och ödmjuk kommer du med stor sannolikhet att bli bemött på samma sätt.

Du riskerar att känna dig besviken och sårad när/om hänsyn inte tas till din situation.

Att vara för öppen om sitt privatliv på jobbet gillas inte av alla vilket kan leda till irritation.

Tänk på att du i första hand är på jobbet för att arbeta - ­inte prata känslor. Den som är för öppen riskerar att bli dömd/stämplad som ”den som det är synd om”, ­vilket kan missgynna din karriär. ”Hon/han klarar inte av det här projektet på grund av sin skilsmässa” osv.