Thedéen orolig över fortsatt hög inflation

helskärm

Den senaste inflationssiffran oroar riksbankschefen Erik Thedéen.

– Vår bedömning är att inflationen kommer ned under 2023–24 men den stora frågan är om den kommer ned tillräckligt djupt och tillräckligt mycket?

Erik Thedéen höll under förmiddagen sitt första stora penningpolitiska tal som riksbankschef.

Givna ämnen i talet var naturligtvis ränteläget efter senaste höjningen med 0,50 procentenheter men framförallt inflationstrycket.

– Får vi ned inflationen, då ser det väsentligt bättre ut. Om inte så får vi en kombination av höga räntor och hög inflation. Det är där vi är nu och vår uppgift är att den perioden ska bli ganska kort, säger Thedéen.

Är tydlig

Han betonade att Sveriges inflation är alldeles för hög och och gröper ur hushållens köpkraft, vilket den senaste inflationssiffran var ett talande exempel på.

– Den avvek från prognos och avvek uppåt. Siffror som gör det är oroande, säger Thedéen till bland annat TT.

TT: De hushåll som tror att Sverige kommit över inflationspuckeln, vad är ditt budskap till dem?

– Det tycks vi inte ha gjort, i alla fall inte gällande den underliggande inflationen.

Det har också fått ekonomer att spekulera i att vid nästa räntebesked i april kan det bli en ny dubbelhöjning, i stället för en höjning med 0,25 procentenheter som man tidigare bedömt. Dessutom finns det nu spekulationer om att Riksbanken ska besluta om ett extrainsatt penningpolitiskt möte.

Den dörren stänger dock Thedéen, i alla fall utifrån den senaste statistiken.

– Den här siffran är inte anledning för oss att kalla in ett extramöte, utesluter jag något scenario till april? Nej, det gör jag inte men det ska vara ganska exceptionella skäl för att vi ska kalla till extramöte och enskilda avvikelser är inte ett sådant skäl.

Tagit stryk

Samtidigt som räntorna har stigit har också bostadsmarknaden tagit stryk och enligt de senaste siffrorna från Svensk mäklarstatistik har bland annat priserna på bostadsrätter på ett år fallit med tio procent och villor tolv procent.

– Det beskrivs ibland som en krasch men det har varit en relativt lugn nedgång, ingen krasch. Vi vill självklart inte se en krasch på bostadsmarknaden men än så länge ser vi inga tecken på det.

Om var smärtgränsen ligger för hur mycket priserna kan falla innan det får massiva konsekvenser, säger han:

– Det går inte att säga någon exakt siffra. Det viktiga är att det sker under ordnade former. Är det en viss avmattning så ser jag ganska små risker för svensk ekonomi och mest fördelar.

Förutom inflationssiffrorna har också Riksbanken nyligen kunnat ta del av EU-kommissionens vinterprognos. Där pekas Sverige ut som ”sämst i klassen”. Thedéen själv vänder sig dock mot den beskrivningen.

— Att utmåla Sveriges ekonomi som den sämsta i Europa är att ta i.

TT: Men är inte det ett problem om det blir en internationell uppfattning?

– Det som är tydligt är att Sverige avviker, i vissa fall positivt men också utifrån den höga skuldsättningen. Det har Riksbanken och Finansinspektionen varnat för och alla har inte hållit med oss. Nu har det visat sig vara ett problem.

– När vi är ur den här perioden inom svensk ekonomi så behöver vi ha en rejäl diskussion kring hur vi ska få en mera balanserad utveckling kring skulder i Sverige.