2003 ser bra ut - hittills

Ljusare tider efter tre förlorade år på börsen

När svenska folket tog ett jättekliv in på börsen gick den ner. Såklart.

Hittills har bara 31 000 personer gjort en vinst på sitt PPM-sparande.

Det finns en maktteori som säger att när kvinnorna kommer in flyttar makten ut. Samma resonemang tycks gälla aktievinster. När aktier genom premiepensionen blev en angelägenhet för hela svenska folket försvann vinsterna.

Sämst på 70 år

När medborgarna för första gången skulle placera sin pensionspremie i aktier, hösten 2000, hade börsen redan passerat zenit. Sedan dess har nergången fortsatt. 2002, det tredje året med PPM, blev det sämsta börsåret på mer än 70 år. Minus 37 procent, svetten lackade på aktiemäklarnas bekymrade pannor.

För att uttrycka det milt är facit hittills alltså ganska dystert.

Bara 0,61 procent, 31 000 personer, har hittills gjort en vinst på sitt PPM-sparande.

Mer än 99 av 100 har alltså gått med förlust. Hela 203 000 personer har förlorat mer än hälften av det insatta kapitalet.

Genomsnittsspararen har förlorat 6 726 kronor eller 35 procent. Hittills.

Det treåriga börsfallet har fått, och kommer att få, konsekvenser. En av dem kan bli att landets pensionssparare vänder aktiefonderna ryggen.

Det vore synd. Aktier är nämligen den mest lönsamma sparformen på lång sikt. Avkastningen efter inflation ligger mellan 6,5 och 7,5 procent.

Men placeringshorisonten bör vara mycket lång. Mellan 20 och 30 år, skriver förre riksbankschefen Urban Bäckström i skriften "Tankar om aktiesparande" där han gått igenom all tänkbar aktiestatistik sedan förra sekelskiftet.

1000 kr kan bli 10 000

I reda pengar betyder det att en person som satsar 1 000 kronor i aktiefonder efter 30 år har 10 000 kronor. Fondavgiften är i det här exemplet en procent.

Ett litet ljus i mörkret är att börsåret startat bra. Hittills har Stockholmsbörsen gått upp med fem procent. Hur länge kan det hålla?

Läs också:

Lena Mellin