Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Konrad, Kurt

Branschlarmet: 3 av 10 under fattigdoms­strecket

Publicerad 2024-11-11 06.05

Sju av tio i butikshandeln jobbar deltid. Tre av tio har därmed en så låg lön att de hamnar under fattigdomsstrecket. Den siffran ska upp och LO-facket Handels är berett att gå i strejk för den frågan.

– En väg dit kan vara att det blir dyrare för varje timme som man arbetar, säger ordförande Linda Palmetzhofer.

4 tips om du blivit varslad4 tips om du blivit varslad

Lönerörelsen är i gång. Handels har fått hela LO bakom sig i frågan om att göra det dyrare för arbetsgivarna att ringa in personal med kort varsel. Det innebär att att alla LO-förbund ska vara beredda att strejka för Handels sak. I dag kostar det inget extra för företagen.

Arbetsgivarna är hårdnackat mot fackets krav. Det kommer att hota många arbetstillfällen och butiker om det blir dyrare, är invändningen.

Fler korta kontrakt

Anar Linda Palmetzhofer en strejk framåt vårkanten?

– Om det är en konfliktfråga vågar jag inte svara på nu. Men det är en våra viktigaste frågor.

Stridsfrågan är inte ny. Facket har träffat avtal med arbetsgivarna förut, men det har mest blivit vackra ord, inte särskilt mycket har hänt, snarare tvärtom.

– Framför allt har de korta kontrakten blivit fler, säger hon.

Snittlönen, räknat på en heltidsanställd, ligger kring 29 000 kronor. Omräknat på den faktiskt kontrakterade arbetstiden landar snittlönen i stället på 19 500 kronor, enligt fackets beräkningar baserat på partsgemensam lönestatistik.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer. Arkivbild.

Under strecket

Facket har jämfört den snittlönen med Konsumentverkets riktlinjer för vad som krävs för att ha råd med det nödvändigaste, 19 200 kronor i månaden. För att klara det behövs en lön före skatt på 23 600 kronor.

Facket har nyligen fått EU-domstolen på sin sida – två färska domar som handlade om övertidsersättning har slagit fast att det är förbjudet att diskriminera deltidsanställda.

Kan ni använda er av dem?

– Absolut. Men vi behöver definiera vad som är diskriminering. För det är inte säkert att det bara betyder att man ska ha samma ersättning för timmar man jobbar utöver sitt kontrakt, säger Palmetzhofer.

”Vi har analyserat de aktuella domarna och bedömer inte att våra kollektivavtal innehåller diskriminerande regler. Vi parter bör stå för våra överenskomna avtal och har ingen anledning att misskreditera eller misstänkliggöra dem”, skriver Svensk Handels förhandlingschef Ola Axelsson i en kommentar till TT.

Nu är det långt ifrån alla som vill jobba mer eller ha heltid. Många studenter drygar ut sin kassa med extra jobb. Men fackets frågor till medlemmarna visar på att av dem som jobbade färre än 29 timmar i veckan ville tre av fyra jobba mer.

David Peterson

Följ ämnen i artikeln