Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evald, Osvald

2002 sämsta året på börsen sedan 1931

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-12-26

Börsras tredje året i rad vilket inte hänt sedan Kreuger- kraschen

Tvärtemot vad börsproffsen spådde i början av året blev 2002 det näst sämsta börsåret hittills. Bara depressionsåret 1931 var värre.

Stockholmsbörsen har nu fallit tre år i rad, något som inte har hänt sedan Kreugerkraschen.

2002 skulle bli året då börsen vände upp efter att ha fallit två år i rad, något som bara hade inträffat två gånger under de senaste 50 åren (1955-56 och 1973-74). Aktieexperter var i början av året positiva och trodde på ett hyggligt börsår.

Flera kända börsproffs som Dagens Industri talade med i början av januari trodde på en uppgång på mellan 10 och 20 procent. Deras spådomar byggde på förhoppningar om en förbättrad konjunktur, främst i USA, och stigande bolagsvinster.

Med facit i hand är det självklart lätt att dra på munnen åt optimismen som rådde för snart ett år sedan. Men förutsättningarna för ett bra börsår fanns då på plats. Den globala räntenivån var rekordlåg, inflationen var på väg ned och världsekonomin såg ut att kunna vända upp. Men prognoserna slog fel, ännu en gång.

Näst sämsta börsåret

Med en börsdag kvar står det klar att 2002 blir det näst sämsta börsåret hittills. Sax-index har fallit med 36 procent i år. Man får söka sig tillbaka till 1931, då den stora världsdepressionen nådde Sverige, för att hitta ett sämre börsår. Börsen föll då med 40 procent.

Det hör inte heller till vanligheterna att börsen faller tre år i rad. Det hände åren 1930-1932 som avslutades med Kreugerkraschen. Stockholmsbörsens värsta period var åren efter första världskriget. Börsen backade då fem år i rad, mellan 1918-1923.

Botten nåddes den 9 oktober, då Sax-index stängde på den lägsta nivån sedan mitten av november 1996. Därefter kom en återhämtning som höll i sig fram till slutet av november och som lyfte index med över 36 procent.

Ett tacksamt sätt att beskriva ett börsår brukar vara att berätta om Ericssons öden och äventyr. Telekomjätten väger visserligen inte lika tungt i börsens index som i sina glansdagar men är fortfarande Stockholmsbörsens viktigaste företag. Ericsson inledde året på drygt 40 kronor och höll sig mellan 15 och 40 kronor under det första kvartalet. Men den 22 april talade bolaget om att det skulle göra sig av med ytterligare 20 000 anställda och spara tio miljarder kronor. Under en kanonad av dystra besked aviserade Ericsson att det skulle göra en nyemission på 30 miljarder kronor. Reaktionerna blev kraftiga, intrycket av en panikåtgärd tärde på placerarnas förtroende och aktien rasade.

Under 10 kronor

Ericssonaktien föll under 10 kronor i mitten av juli och nådde en bottennivå på 3:37 kronor den 30 september. Sedan började en återhämtning och Ericsson kravlade sig över 10 kronor igen den 22 november. Nu började optimisterna tala om en vändning, men i stället började aktien backa igen. Ericsson tappade under året nästan 84 procent i värde.

Det fanns även andra faktorer som påverkade placerarna. Redovisningsskandalerna i Enron och World Com gjorde sitt för att skapa oro och osäkerhet.

De svenska livbolagen bidrog till nedgången under det tredje kvartalet genom att vräka ut aktier på marknaden. De kraftiga börsfallen de senaste åren har urholkat värdet på livbolagens tillgångar.

Förutom Ericsson hamnade ABB och Skandia i onåd, delvis på grund av tvivel på bolagens redovisningsmetoder. Båda bolagen tappade omkring 70 procent av sitt värde under 2002.

Stockholmsbörsen är också en av de börser som gått sämst i världen i år. Endast Frankfurt har gått sämre.

Ljuspunkter

Men det fanns även ljuspunkter. Branschindexet dagligvaror steg med 23 procent under året. Där ingår bland andra Swedish Match och Axfood som fanns bland vinnarna även i fjol.

Verkstadskoncernen SKF och skogsbolaget SCA gick också mot strömmen. Bland mindre bolag kan nämnas ''gör det själv''-favoriten Clas Ohlson, som steg med 50 procent. Bildelskedjan Mekonomen var en annan vinnare, upp 45 procent. Bä st av alla gick teleoperatören Glocalnet, +183 procent.

Inför 2003 har optimisterna börja vädra morgonluft igen. Konjunkturen bör stärkas under året och den omtalade vändningen på telekommarknaden bör också komma, resonerar de. De låga aktiekurserna borde locka tillbaka köparna och därför bör börsen vända upp. För inte kan väl börsen falla fyra år i rad? Ja, den gjorde ju faktiskt det för över 80 år sedan.

Vinnare och förlorare

Peter Challis/TT

Följ ämnen i artikeln